Inga produkter i varukorgen.
Därför går Sverige miste om kvinnligt företagande
Forskning Kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund går omvägar för att ta sig in i företagsvärlden. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad. Till Kvalitetsmagasinet berättar doktoranden Ghazal Zalkat om orsaker och lösningar på problemet.
Foto: Högskolan i Halmstad och Stockadobe
Det finns en hel del forskning kring entreprenörskap, men ganska lite kring kvinnligt entreprenörskap – och nästan obefintligt om kvinnliga flyktingars eller invandrares företagande. Detta retade Ghazal Zalkat, som ville bidra till ett vetenskapligt underlag.
– Jag intervjuade 35 kvinnor om deras bild av den svenska marknaden, och fann att de alla var exkluderade från det här fältet. Flera av dessa kvinnor hade varit entreprenörer i sina hemländer, men det finns väldigt lite information att tillgå om du inte vet var du ska leta, säger hon.
Skapade egna vägar
Problemen som kvinnorna vittnade om var svårbegriplig byråkrati, bidrag som de inte kände till att de var berättigade, och allmänt låg kunskap om hur svensk marknad och svenskt näringsliv fungerar.
– De här personerna hade studerat på Svenska för invandrare och de hade allt som krävs för att driva företag. Det de saknade var förståelse för att hur de kommer igång med verksamheten här i Sverige, säger hon.
Eftersom kvinnorna i studien inte kände till hur de ansökte om starta-eget-bidrag hade de lånat pengar till ett startkapital från sin familj. De arbetade ofta hemifrån för att hålla nere kostnader för lokal, och använde sociala medier för att marknadsföra sig. Sociala medier och annan typ av digitalisering lyftes också fram som ett sätt att slippa rasistisk diskriminering, eftersom kunden inte kunde se ägaren bakom företaget.
Förlust till följd av initiativbrist
Avhandlingen är en del av EU-projektet PLOUTOS, vars syfte är att hjälpa nya medborgare att integreras i sitt värdland. Det görs genom att öka deras kunskaper inom ekonomi och finansiella tjänster. Resultaten från Zalkats studie kommer att användas för att hjälpa invandrare att snabbare uppnå ekonomisk självständighet.
Men även om Ghazal Zalkat är väldigt positiv till EU-projektet är hon kritisk till avsaknaden av motsvarande dito på nationell nivå. Det behövs fler riktade politiska insatser som erbjuder ekonomiskt, administrativt och juridiskt stöd till flyktingföretagare i Sverige menar hon.
– Det finns väldigt mycket outnyttjad kompetens och service där ute just nu på grund av den här luckan. Dessutom förlorar Sverige pengar på att en del personer startar upp företag som de sedan måste avveckla, på grund av att man inte kände till vilka premisser som råder här, säger hon.
Doktoranden tror ändå att det finns hopp om en mer inkluderande framtid, om åtgärder sätts in:
– Projektinsatser som PLOUTOS är väldigt viktiga. Det är först då som man förstår hur systemet fungerar, vilket skapar möjligheter för att förverkliga drömmar som att starta företag.
