– Det är nog därför som färre e-fakturor skickas från offentlig förvaltning till företag, säger Anderz Petersson.
Enligt en rapport från Digg var knappt 25 procent av den offentliga sektorns utgående fakturor till företag en e-faktura under 2022. Det kan jämföras med andelen inkomna e-fakturor som landade på dryga 80 procent.
Fakta
Om rapporten
357 respondenter inom stat, kommuner och regioner svarade på Diggs frågor om e- faktura och e-handel. Svarsfrekvensen uppgick till 71 %.
En e-faktura är en faktura som utfärdas, översänds och tas emot i ett strukturerat elektroniskt format som gör det möjligt att behandla dem automatiskt och elektroniskt.
Pdf-fakturor eller inskannade pappersfakturor räknas inte som e-faktura.
Vill att regeringen utreder nationellt krav
Anderz Petersson tycker att den offentliga sektorn borde vara föregångare vad gäller e-fakturor. Enligt myndigheten beräknas en e-faktura vara tre till fyra gånger mer miljövänlig än en pappersfaktura, eftersom det bland annat tar bort behovet av papper, kuvert och distribution.
– Det handlar också om att spara tid och pengar, både för utställaren och mottagaren, säger han.
I slutet av 2022 föreslog EU-kommissionen ett nytt momsdirektiv som bland annat skulle innebära krav på e-faktura vid köp mellan länder.
– Vi vill detsamma, fast nationellt.
Tillsammans med Skatteverket och Bolagsverket har därför Digg bett regeringen att undersöka förutsättningarna för att göra det obligatoriskt att använda e-faktura, dels vid fakturering mellan företag, dels från det offentliga till företag.
– Företag kanske inte har beredskap att ta emot e-fakturor i dagsläget heller, men om mottagaren har möjlighet att begära e-faktura med strukturerad data så kan det bli en dörröppnare, säger Anderz Petersson.
Om hur lång tid tror du att detta kan bli verklighet?
– E-fakturan har mer än 20 år av historia, men det är mer fokus på det här ämnet nu. I takt med att vi tar upp det så normaliseras det. Det borde inte handla om decennier, utan kanske år, säger Anderz Petersson.