New Public Management, NPM, har etablerat sig som närmast ett skällsord i det offentliga samtalet, skriver Louise Bringselius i sin debattartikel i DN. Kritiken mot NPM är hård och entydig, men på den andra barrikaden är det tomt, trots att många av grundsatserna i NPM är okontroversiella och rimliga.
Louise Bringselius lyfter fram tre problem med NPM-debatten:
- NPM behandlas som om det vore ett paradigm eller en entydig idé.
- Debatten har blivit så polariserad att man tenderar att låsa fast sig i extrempositioner.
- NPM blir inte bara ett skällsord med sikte på idéer, utan det blir också ett skällsord med sikte på grupper, vilket innebär att det uppstår ett onödigt hårt debattklimat.
”När det bildas sådan här konsensus kring enkla etiketter och förklaringar finns det ofta anledning att bli misstänksam”, skriver hon och manar oss till försiktighet i debatten kring NPM. Med en klokare debatt skulle vi få bättre svar på frågorna kring offentlig styrning.