Inga produkter i varukorgen.
Människan i centrum – framtidens förändringsledning kräver mer än processer
Förändringsledning Från linjär planering till ständig anpassning – så förändras synen på förändringsledning. Experten Camilla Persson berättar om hur samtiden förändrat förändringsledningen – och hur den kommer fortsätta anpassas för framtidens krav.
Traditionellt har förändringsledning handlat om att planera och genomföra förändringar steg för steg. Men det räcker inte längre i en värld präglad av snabba skiften, osäkerhet och tekniksprång. Sedan pandemin 2020 ser Camilla Persson, författare och förändringsexpert på Transformationsakademin, en tydlig förflyttning i både synsätt och metoder.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Allt fler verksamheter inser att förändring inte längre är något man kan hantera linjärt. I dag krävs cykliska, iterativa modeller. Man sneglar på agila arbetssätt och inspireras av hur innovationsledare arbetar med testbäddar och piloter, säger hon.
Just kopplingen mellan förändring, innovation och kvalitet blir allt viktigare. Daglig innovation behöver inte bara drivas – den måste också kvalitetssäkras, menar Persson. Hon ser ett växande behov av att gifta ihop dessa områden för att bygga långsiktigt hållbara organisationer.
Men den största utmaningen är inte teknisk. Den är mänsklig.
– Ett vanligt misstag är att man glömmer bort den mänskliga faktorn. Förändring handlar inte om att trycka på människor – utan om att skapa sammanhang där de själva vill ta steg framåt. Många chefer är förälskade i sina strategidokument. Men utan förståelse för mänskliga behov, känslor och drivkrafter sker ingen verklig förflyttning.
Hon betonar vikten av delaktighet, psykologisk trygghet och ett ledarskap som bygger kultur snarare än kontroll.
Digitaliseringen – och i synnerhet AI – påverkar också villkoren för förändringsledning. Här menar Persson att teknik och människa smälter samman på ett nytt sätt, vilket ställer krav både på etisk reflektion och organisatorisk anpassningsförmåga.
– Vi kommer att behöva föra fler etiska diskussioner framöver. Bara för att vi kan förändra något betyder det inte alltid att vi bör. Förändringsdialogen måste ta in värden som hållbarhet, transparens och ansvar – inte bara effektivitet.
Hon ser också ett skifte i synen på arbete. Hybrida arbetsmodeller har blivit norm – men det innebär nya utmaningar för att skapa kultur, följa regelverk och säkerställa kvalitet på distans.
När det gäller framtidens förändringsledare tror hon att rollen kommer bli mer tydligt definierad.
– Idag blandas ofta projektledning och förändringsledning ihop. I framtiden tror jag vi kommer att se mer renodlade förändringsledare – coacher och kulturbyggare snarare än administratörer. Rollen behöver få en egen plats i organisationens struktur, med fokus på att driva förändring genom människor, inte bara processer.
Framtidens förändringsledning kommer alltså handla mindre om att planera och mer om att skapa struktur för att alltid utvecklas.
– Förändringsledning handlar om att skapa riktning, mening och trygghet i det som ständigt förändras.
