Ny rapport om kommunal effektiviseringspotential väcker debatt

Offentlig sektor Enligt Svenskt Näringsliv uppgick kommuners effektiviseringspotential till 85 miljarder kronor per år mellan 2019 och 2023 – en siffra som väcker reaktion på sociala medier.

Ny rapport om kommunal effektiviseringspotential väcker debatt
Nikolay Angelov är kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv och en av skribenterna bakom rapporten. Foto: Stefan Tell/ Adobe Stock

Under en längre tid har Svenskt Näringsliv analyserat effektiviteten i kommunsektorn. Bland annat har organisationen undersökt om kommuners effektivisering främst påverkas av strukturella förutsättningar eller av den kommunala ledningens skicklighet, samt vad som särskiljer de mest effektiva kommunerna från de mindre effektiva.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

I januari publicerades också en studie om vilka av Sveriges kommuner som bäst lyckas med att omvandla resurser till uppnådda resultat utefter hur effektiva de varit inom grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och bibliotek från 2019 till och med 2023.

Pendlingskommuner effektivast

Resultatet visar att det finns en mycket stor effektiviseringspotential bland landets kommuner. Enligt Svenskt Näringsliv kan resursinsatser inom områdena minska med omkring 28 procent utan att kompromissa med den nytta som verksamheten skapar åt kommuninvånarna. Det motsvarar cirka 85 miljarder kronor per år.

Pendlingskommuner nära storstäder beskrivs vara mest effektiva medan landsbygdskommuner tenderar att ha lägst effektivitet. Det beror på flera saker, enligt skribenterna bakom rapporten.

– Det handlar framför allt om ett långsiktigt och målinriktat arbete med ledning och styrning. Kännetecknande för effektiva kommuner är att både politiker och tjänstemän har tydligt definierade roller och riktlinjer kring exempelvis budgetarbete och personalpolitik. Vi ser även att mer effektiva kommuner har ett större inslag av privata aktörer i sina verksamheter. Hög skattesats och höga kostnader för politisk verksamhet är förknippade med lägre kommunal effektivitet, skriver Nikolay Angelov i ett mejl till Kvalitetsmagasinet.

Hur tror ni att resultaten hade sett ut om ni studerade andra områden? 

– Vi har inte studerat övriga verksamheter på grund av avsaknad av data, men det är osannolikt att det skulle saknas effektiviseringspotential i kommunernas övriga verksamheter. Effektiviseringspotentialen i kommunernas samtliga verksamheter är därmed sannolikt betydligt större än den siffra vi finner i rapporten.

Ett särskilt intressant resultat i rapporten, enligt Nikolay Angelov som är kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, är att storstädernas effektivitet ligger under genomsnittet.

– Det talar emot att endast goda kommunikationer och bra strukturella förutsättningar spelar roll för effektiviteten, skriver han.

Lista

De 5 mest och minst effektiva kommunerna

Källa: Svenskt Näringsliv (effektivitet i procent).

Topp 5 Botten 5
Täby (93)Storuman (54)
Danderyd (90)Bjurholm (54)
Vaxholm (90)Pajala (53)
Nacka (89)Vilhelmina (53)
Vallentuna (89)Överkalix (49)

”Får inte låta det lura oss”

– Min förhoppning är att rapporten kommer att inspirera till en konstruktiv debatt om hur Sveriges kommuner mer effektivt kan erbjuda välfärdstjänster med befintliga resurser, snarare än att enbart förlita sig på högre kommunalskatt och ökade statsbidrag, skriver Sven-Olov Daunfeldt som är chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Och debatt har rapporten väckt, bland annat på sociala medier. En av de som tyckt till om Svenskt Näringslivs skattning av kommunal effektiviseringspotential är Andreas Thörneby, distriktsläkare och ledamot i Svensk Förening för Allmänmedicin.

– Det är inget fel med ”goda exempel” och förebilder, men det finns mig veterligen inte mycket som talar för att ”bra” och ”dåligt” presterande kommuner har så dramatiskt väsensskilt olika arbetssätt när det gäller skola, äldreomsorg och bibliotek att det skulle förklara skillnader i effektivitet, säger han och fortsätter:

– Även om en dålig kommun kopierar arbetssättet från en bra kommun till punkt och pricka måste man därför anta att de inte skulle uppnå riktigt samma resultat.

Men poängen är ju trots allt att det finns effektiviseringspotential, vilket du verkar hålla med om. Är det här så fel då?

– Jag menar att just det faktum att det finns effektiviseringspotential gör det extra viktigt att inte komma med svagt grundade påståenden om hur stor denna potential är. Exakta sifferangivelser låter så övertygande, men vi får inte låta det lura oss. Jag och många med mig har erfarenhet av att sådana resonemang gör att politiker och tjänstemän tenderar teckna in ospecificerad effektiviseringspotential i förskott i sina budgetar, skriver Andreas Thörneby i ett mejl.

Men Nikolay Angelov från Svenskt Näringsliv, vidhåller att deras analys är gjord enligt en metod som är särskilt lämplig i detta sammanhang.

– Vi har rensat för strukturella faktorer. Så teoretiskt sett borde det vara möjligt. Men det viktiga är inte siffran i sig. Alla kommuner kommer inte nödvändigtvis att uppnå lika bra effektivitet som de bästa. Det viktiga i den praktiska politiken är att inse att det finns en potential och börja jobba för att effektivisera sina verksamheter.

Läs rapporten här.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste