Manlig, traditionell kodning av kvalitetsarbetet säger:
”Kvaliteten på en produkt är dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa kundernas behov och förväntningar. Behov är både uttalade och outtalade”
Något saknas
Men det saknas något. Något mycket viktigt blir inte synligt. Hur blir det här ett levande begrepp som är nyskapande och som ger oss möjligheter att vara normbrytande?
Gårdagens lösningar återskapas gärna. Vi är duktiga på att kopiera, att med normens ögon se vad kvalitet är. Själva konstruktionen kvalitet löper därför risk för att vara reaktionär och alltför manlig eller teknisk. Det räcker med att titta i en tidning som handlar om kvalitet för att konstatera att vad som räknas som kvalitet är ofta det som redan har definierats eller pekats ut som kvalitet och som har producerats av män främst från bildindustrin i USA och Japan.
Det påverkar värderingsbegrepp som beskriver vad kvalitet och kompetens är utifrån en mycket specifik värderingsskala. Detta påverkar i sin tur vad som upptas och anses viktigt i organisationen och vad som blir kvalitet. Det blir måttstocken för lösningar som produceras. Kvalitetsarbete tycks vara det som kan mätas, standardiseras och beskrivas i effektivitet och ekonomi. Fine! Men för att fördjupa förståelsen kring varför brister och avvikelser uppstår trots effektiva mätmetoder, krävs en reflektion som också synliggör sociala aspekter och relationer i de möten som pågår inom sjukvården. En viktig hörnsten i kvalitetsarbetet är också att vara normkritisk, att arbeta aktivt med de kollektiva och enskilda normer och värderingar som finns i organisationen.
Omedvetna prioriteringar
Varför ger hälso- och sjukvården sämre vård till vissa patientgrupper? Omedvetna prioriteringar, okunskap och otydliga rutiner är några viktiga orsaker. Men en del av problemen rör också tyvärr regelrätt diskriminering.
Kvalitet är mer än att möta kundernas behov. Kvalitet är också att utmana och ifrågasätta rådande strukturer, normer och värderingar för att kunna utveckla behandlingsmetoder och bemöta patienter på ett likvärdigt sätt.
Jeanette Bäfverfeldt, strategisk verksamhetsutvecklare, Kunskapscentrum för Jämlik Vård, Västra Götalandsregionen
Fakta
Kunskapscentrum för Jämlik vård
Arbetar med verksamhetsutveckling, utbildning och forskning. Målet är att vara med och utveckla vården så att patienter erbjuds en god, säker och jämlik vård vid varje tillfälle och på varje vårdnivå.