Enormt intresse för världens första Iso-standarder om cirkulär ekonomi

Enligt Laura Linnala, projektledare på Svenska Institutet för Standarder (Sis), har intresset för standardserien varit enormt.

– Det är många länder, och unikt många utvecklingsländer, som har varit med sedan start, säger hon.

Det tog fem år att färdigställa standarderna, delvis på grund av pandemin, men även på grund av hur många som har velat vara med i utformningen.

– Med över 100 länder, 19 olika samarbetsorganisationer och hundratals experter från olika sektorer har det tagit lång tid att nå konsensus, säger Laura Linnala.

Ju fler kockar desto sämre soppa sägs det, men standardpaketet för cirkulär ekonomi beskrivs som robust, med en godkännandegrad på 98 procent. Vissa har varit med för att hålla sig à jour, medan länder som Sveriges beskrivs ha haft ett starkt inflytande på standardernas utformning.

Ett av målen har varit att skapa tydlig terminologi för att öka förståelsen för vad cirkulär ekonomi faktiskt är.

– Det har varit en jätteutmaning. Det finns ett hundratal definitioner bara av ”cirkulär ekonomi”, och det är ett koncept som är förhållandevis nytt. Så absolut att det hela har varit ett pussel.

Men med Iso 59004 som grund siktar Sis och International Organization for Standardization (Iso) mot att förenkla mätning och utvärdering av organisationens roll i värdenätverk, snarare än traditionella värdekedjor. Den enes död är den andres bröd och så vidare, som Laura Linnala säger. För det måste sättas i systematik att organisationer ser varandras värden och nyttjar varandras avfall – även kallat industriell symbios.

– Det handlar om att kunna ge och ta av varandra och att hitta hur vi kan skapa värde på ett mer hållbart sätt.

Kommer att revideras om ett år

Standardpaketet står ut från andra på det sättet att de kommer att revideras i hastigare takt än vanligt. Dokumenten som släpptes för en knapp vecka sedan kommer att vara ute i ett år, och sedan påbörjas en revidering. Dessutom ska Iso låta användare få utvärdera standarderna i en enkät. Allt för att hänga med i den hastiga utvecklingen.

– Vi behöver att de uppdateras i takt med forskning och framsteg. Det är en bit kvar innan vi lever i ett cirkulärt samhälle, men det händer mycket på området, säger Laura Linnala.

Skulle du säga att det finns förutsättningarna i svenska organisationer att leva upp till dessa standarder?

– Absolut att det finns förutsättningar. Den är anpassad efter alla verksamheter. Man har satt grundprinciper som alla kan förhålla sig till. I Sverige har vi väldigt mycket kunskap, och vi har kommit långt, säger Laura Linnala.

Samtidigt finns det svenska forskare som säger att de inte känner till ett enda svenskt industriföretag som har lyckats skala upp en cirkulär affärsmodell. Och Enligt Svenskt Näringsliv saknas det en nationell styrning som gör cirkulära affärsmodeller mer lönsamma. Båda problemen härstammar ur bristande förståelse för cirkulär ekonomi menar Sis, som tror att ett nytt standardpaket kommer göra det lättare för både politiker och organisationer att ställa om.

– Det viktigaste är att skapa en gemensam förståelse och grund. Sen behövs nya incitament och en god verktygslåda för att cirkulär ekonomi ska bli verklighet, säger Laura Linnala, projektledare på Sis.