Hitta de dolda guldtackorna

På Kvalitetsmagasinet Live berättade Per-Johan Wahlberg, forskare på Swerera IVF, om kvalitetsbristkostnader. Hans definition är att det är all aktivitet som förbrukar resurser utan att tillföra något värde till kunden.

– Många företag har lönsamhetsproblem, även under högkonjunktur, konstaterar han.

När de på Swerera har utfört så kallade Quaity Flow Analysis, QFA, på ett tjugotal företag för att se vad som bidrog till kvalitetsbristkostnader visade sig att många av anledningarna var lågt hängande frukter och inte krävde några investeringar.

Som exempel berättar Per-Johan Wahlberg om en lamptillverkare som hade en maskin som skrev ut en unik etikett för varje tillverkad lampa. Maskinen krånglade och stannade i snitt en gång per dag för de tre montörerna som arbetade med den. Tre timmar per dag gick alltså förlorade vilket visade sig innebära 300 000 kronor per år för företaget.

I studierna som Swerea har gjort visade sig några av de vanliga kvalitetsbristkostnaderna vara materialister, cykeltidsförluster, extra kontroller, långa ställtider, kassationer och dataproblem.

Visa på ekonomiska effekten

Men det finns även andra anledningar till slöseriet. Annki Falck, doktor i ergonomi vid Chalmers, har studerat hur ergonomi inom monteringsindsutrin, kvalitet och kostnader hänger samman på Volvo Personvagnar. Det visade sig finnas ett starkt samband mellan fysisk belastningsnivå och monteringskvalitet.

– Oftast hjälper inte standarder och lagkrav för ergonomi. Man måste kunna visa på vad problemen ger i kostnader. Ergonomiåtgärder som inte ses som lönsamma negligeras. Och ofta är de olönsamma för att man tvingas göra åtgärder i efterhand och inte löser rotproblemet, säger Annki Falck.

Enligt henne är det fortfarande väldigt vanligt med manuella monteringar inom flera industrier. Och ju senare monteringsrelaterade fel hittas desto dyrare är de att åtgärda. För att inte tala om de problem de kan orsaka för den enskilda individen. För att komma till rätta med problemet menar Annki Falck att man bör motivera ergonomiåtgärder genom lönsamhetskalkyler som är kopplade till kvalitet och produktivitet. Detta bör göras tidigt under produkt och produktionsutvecklingen.

– Det finns mänskliga och ekonomiska vinster att hämta hem om man tidigt minskar ergonomiriskerna, kvalitetsbristerna och produktivitetsförlusterna. Och ekonomiska faktorer driver alltid på arbetet med ständiga förbättringar.