Inga produkter i varukorgen.
Hot och trakasserier riskerar att bromsa samhällsviktig forskning
Forskning Fyra av tio forskare och lärare vid universitet och högskolor i Sverige har utsatts för trakasserier, hot och våld. Det visar en studie från Göteborgs universitet, och en form av trakasserier är mer vanligt förekommande.
Foto: Stockadobe
I en ny studie som baseras på enkätsvar från omkring 3 000 medlemmar i fackförbundet SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, framkommer att 40 procent av de svarande har erfarenhet av hot, våld och trakasserier.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. I de grupperna svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och trakasserier.
Vanligast är hotfulla mejl, följt av hotfulla uttalanden öga mot öga och hot eller påhopp via sociala medier.
Cirka hälften av de forskare och lärare som hade utsatts under det senaste året svarade att förövaren hade varit en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på den egna institutionen. Kvinnliga forskare och lärare är mer utsatta än män, särskilt av studenter, medan män i högre utsträckning utsätts av kollegor.
David Brax är forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Han tror att problemen med trakasserier och hot kan leda till att lärare och forskare undviker att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor.
– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger han i ett pressmeddelande.
Mer ur rapporten
• En tredjedel av de som har svarat på frågorna om utsatthet vet inte vart de ska vända sig om de blir utsatta. Två tredjedelar känner inte till någon handlingsplan om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon vid den egna arbetsplatsen.
• Olika former av självcensur kan bli konsekvensen av utsatthet eller risk/oro för utsatthet. Åtta procent har ändrat sina rutiner eller sitt beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar om denna konsekvens.
• Utsattheten är högre bland dem som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier.
• Externa förövare är vanligare när det gäller förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg.
• Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i forskningsmaterialet. Sex procent har någon gång blivit utsatt för någon händelse av dessa slag.
Källa: Göteborgs universitet
