Inga produkter i varukorgen.
Kommunerna långt ifrån redo att klara implementering av ny socialtjänstlag
Verksamhetsutveckling Den 1 juli i år träder den nya socialtjänstlagen i kraft, men många kommuner har långt kvar att gå innan de har uppnått kraven i den nya lagstiftningen. Det visar en ny undersökning från Socialstyrelsen.
Foto: Stockadobe
Nya socialtjänstlagen är den största förändringen inom Socialtjänsten på mer än 40 år. Den 1 juli i år träder den i kraft, men många kommuner har långt kvar att gå innan de har uppnått kraven i den nya lagstiftningen. Det visar en ny undersökning från Socialstyrelsen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Under måndagen presenterade Socialstyrelsen en samlad lägesbild av var Sveriges kommuner befinner sig i relation till den nya socialtjänstlagens krav. Genomlysningen visar att hälften av kommunerna arbetar förebyggande på ett sätt som inte uppfyller de krav den nya socialtjänstlagen ställer. Den visar också att:
- 32 procent uppger att de i låg utsträckning har tillräcklig information om sina målgrupper och deras behov av insatser.
- Endast 29 procent ser goda förutsättningar att ställa om till en förebyggande socialtjänst. Nästan lika många (28 procent) bedömer att förutsättningarna är dåliga.
Anita Bashar Aréen, utredare på Socialstyrelsen och den som lett arbetet med lägesbilden, är inte förvånad över resultaten.
– Eftersom den nya lagen inte är på plats ännu har kommunerna inte fått de verktyg de behöver för att arbeta förebyggande, till exempel möjligheten att göra insatser utan behovsprövning, säger hon i en intervju med Dagens Samhälle.
I Socialstyrelsens enkät har kommunerna identifierat hinder i omställningen till den nya socialtjänstlagen. De flesta kommuner har nämnt minst två typer av hinder och oftast fler. Här är de hinder som flest lyfter:
Ekonomi: 56 procent av kommunerna
Bristande finansiella resurser, brist på finansiering för att implementera nya lagen, kortsiktiga statsbidrag.
Arbetssätt: 45 procent
Brist på kunskapsbaserade metoder och arbetssätt, behov av vägledning, svårt att förändra etablerat sätt att arbeta.
Styrning: 44 procent
Otillräckligt stöd för uppföljning och analys, inget helhetsperspektiv på nya lagen, frånvarande politisk ledning.
Kompetensförsörjning: 37 procent
Svårt hitta personal med rätt kompetens, otillräcklig kompetensutveckling, hög personalomsättning.
Samverkan: 34 procent
Bristande samverkan med regionen, bristande intern samverkan, minskade resurser som lett till att samverkan minskat.
Källa: Socialstyrelsens enkät som 281 av landets 290 kommuner svarat på.
