Hon minns inte riktigt när kvalitetsintresset föddes. Det har förmodligen alltid varit en del av hennes personlighet, förklarar Melike Yilmaz.
Kvalitetschef inom medicinteknik och säker på sin sak: ”Kulturen går alltid först”
Kvalitetsrollen
Melike Yilmaz lever och andas förbättringsarbete men vill inte använda pekpinnar när hon delar med sig av sin kunskap. Till Kvalitetsmagasinet berättar hon om sin syn på yrkesrollens framtid.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Sedan drygt ett år arbetar hon på A3P Biomedical, som är ett svenskt medicintekniskt företag vars mål är att förbättra precisionen i diagnostik och behandling av prostatacancer, genom den egna produkten Stockholm3.
– Innan jag började med kvalitetssäkring inom läkemedels- och medicintekniska industrin, arbetade jag som biomedicinare på sjukhus där jag analyserade och kvalitetssäkrade patienternas provsvar. Men kvalitetstänket har också funnits med mig i privatlivet. Jag har alltid haft en dragning till ordning och struktur, och det var när jag insåg hur mycket kvalitet påverkar människor i praktiken som jag fastnade. Jag värdesätter verkligen det mod som krävs för att ständigt utmana och förbättra.
Vad är kvalitetsrollens viktigaste uppgift?
– Det är att förmedla det förhållningssätt som kvalitet är till alla i organisationen. Det ska inte stanna hos kvalitetschefen. Det handlar oerhört mycket om kommunikation, inte minst inom medicinteknik-branschen. Jag knyter kvalitet till patientsäkerhet, där varje medarbetare behöver få se kopplingen mellan deras dagliga arbete och patientnyttan.
Hur kan man göra det på bästa sätt?
– Som ledare handlar det om att skapa engagemang och involvera medarbetarna under förbättringsresan. Det är viktigt att synliggöra kvalitetsarbetet genom olika konkreta exempel så att alla medarbetare får känna att de bidrar och att deras arbete faktiskt gör skillnad.
Vad är nyckeln till en framgångsrik förbättringsresa?
– Jag tror inte på pekpinnar. Det är bättre att skapa förutsättningar så att arbetslaget själva kan ta fram lösningar. Ställ en fråga istället för att komma med ett färdigt svar. Och formulera gärna frågan ”vad är det som saknas här?” istället för ”vem var det som gjorde så det blev såhär?”
Hur ser du på balansen mellan struktur och kultur?
– De behöver såklart samspela men kulturen går alltid först. Det är kulturen som avgör om strukturen får genomslag, så jag ser strukturen som ett stöd för dialog. Inte som ett verktyg som ska kontrollera medarbetarna. Välutformade processer gör det lättare att utvärdera förbättringar – inte bara följa mallar – men om kvalitetskulturen är stark så växer de processerna och förbättringsarbetet fram inifrån istället för att det läggs på som krav utifrån.
Kan du exemplifiera det?
– Inom medicinteknik måste vi såklart efterleva många typer av krav och EU har kommit med ett strikt regelverk, men alla måsten blir mycket enklare att uppfylla om strategierna kommer inifrån. Det blir också mer långsiktigt om man arbetar på det sättet.
Hur har kvalitetsrollen förändrats sedan du började?
– Den var mer dokumentfokuserad tidigare. Idag är den mer tvärfunktionell och coachande. Det handlar inte bara om kravefterlevnad utan också om att få verksamheten att förstå varför man gör som man gör. I mitt fall är kvalitetsarbetet också väldigt riskbaserat och ledningsnära.
Vilka metoder och verktyg använder du i ditt arbete?
– Vi har ett elektroniskt kvalitetsledningssystem som vi arbetar med dagligen men vi har också en hel del visuella hjälpmedel och olika typer av AI-lösningar och IT-verktyg som hjälper till att skapa transparens och tydlighet i arbetet.
Hur arbetar du värdeskapande?
– Det ska alltid utgå från användarens behov, både internt och externt. Inom diagnostik handlar det om att varje process och förbättring i slutändan ska gynna patienten och den personens hälsa och säkerhet.
– Jag försöker ständigt förenkla det arbetet genom att försöka ordna klara beslutsvägar och skapa ett klimat där folk vågar uttrycka sina tankar och vågar ifrågasätta. För om kulturen är tillåtande så föds ett engagemang som gynnar såväl individ som affär – och organisationen i stort. När människor känner att deras insats gör skillnad, då skapas värde på riktigt.