Inga produkter i varukorgen.
Kvalitetskriterierna får allt större tyngd
Kvalitet
Pris eller kvalitet, vad väger tyngst i offentlig upphandling? Idag finns inga regler om hur dessa kriterier ska viktas. Men utvecklingen har gått i en tydlig riktning åt kvalitetshållet, konstaterar Anna Larka, upphandlingsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten bildades 2015 och har uppdraget att stödja både upphandlande organisationer på den offentliga sidan och leverantörer. Enligt Anna Larka, som har tio års erfarenhet av upphandlingsfrågor, varav de senaste två åren på Upphandlingsmyndighetens affärsenhet, finns ett stort behov av att vitalisera marknaden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Fler leverantörer måste komma med i upphandlingarna på den offentliga sidan. Men problemet är att köpare och säljare inte alltid förstår varandra. Många leverantörer upplever det som väldigt krångligt att sätta sig in i upphandlingsdokumenten. Det måste bli lättare för leverantörer att lämna anbud, framförallt genom att upphandlarna använder ett enklare språk, säger hon.
Kvalitet väger tyngre
Organisatoriskt är Upphandlingsmyndighetens affärsenhet indelad i två olika kunskapsområden, varav den ena ger affärsmässigt upphandlingsstöd och den andra juridiskt upphandlingsstöd. Anna Larka arbetar med det affärsmässiga och ser en tydlig trend när det gäller de tilldelningskriterier som stat, kommun och regioner använder vid sina upphandlingar.
– Det finns en strävan att komma bort från lägsta pris till förmån för ett ökat inslag av kvalitetskriterier. Det är en utveckling som pågått i flera år, konstaterar hon.
Men hur viktningen i detalj ska se ut mellan pris och kvalitet är upp till varje upphandlare att avgöra. Lagen om offentlig upphandling innehåller inga regler om det.
– En vanlig tilldelningsgrund kan vara en fjärdedel eller en tredjedel kvalitet. En upphandlare som vet att man kan få mycket kvalitet för pengarna behöver inte ta samma hänsyn till priset. Men att helt negligera priset går givetvis inte eftersom upphandlingarna görs med skattemedel, förklarar hon.
Någonting som Upphandlingsmyndigheten också lyft fram allt mer är att upphandlaren har en tidig dialog med leverantörerna. Inte minst för att lära känna marknaden och få kunskap om vad leverantörerna kan bistå med.
– Det är inte alltid som de offentliga organisationerna vet vad som finns där ute, säger Anna Larka.
Avtalsuppföljning viktigt
En annan fråga som Upphandlingsmyndigheten ägnar särskilt stor uppmärksamhet åt under 2019 är avtalsuppföljning. Det är viktigt att upphandlarna redan i upphandlingsdokumenten reglerar hur kvalitetsuppföljningen ska gå till och på ett tidigt stadium återkopplar till leverantörerna.
– Att döma av alla de frågor vi får om avtalsuppföljning finns här en klar förbättringspotential. Vi planerar därför att genomföra en hel del aktiviteter om det under året och uppdatera våra vägledningar på webbplatsen, förklarar Anna Larka.
Hur ser du på att använda olika kvalitetsmodeller för att säkra kvaliteten under avtalstiden?
– Det är inget vi rekommenderar generellt. Som upphandlare måste man noga tänka på att kraven inte är förenade med orimligt höga kostnader, utan står i proportion till den produkt eller tjänst som ska handlas upp, understryker hon.
