Vårgårda är en ort med cirka 12 400 invånare. Drygt 1 000 personer jobbar för kommunen, däribland Åsa Nyström Andersson som år 1996 inledde sin karriär inom det offentliga. Först var hon lärare, men efter ett antal år började hon involveras i olika kommunala projekt för Lean och förbättringsarbete, tills hon slutligen gick över till att exklusivt jobba med kvalitetsfrågor.
– Jag brinner för att göra saker bättre för människor, att uppfylla deras behov och skapa förbättringar. Det är stor arbetsglädje och meningsfullhet i det här jobbet. Jag känner att jag kan göra verklig skillnad tillsammans med andra, säger Åsa Nyström Andersson.
Hon är en nyfiken kunskapstörstig person som ända sedan barnsben har försökt optimera och skapa värde.
– Bara när jag till exempel plockar ur diskmaskinen tänker jag på hur saker kan göras på bättre vis! Det är ett tankesätt som jag alltid har burit med mig.
När Åsa Nyström Andersson först kom i kontakt med Lean så kände hon igen sig direkt.
– Jag minns att jag tänkte ”det här vill jag vara en del av”. Det kändes som att saker och ting föll på plats.
Dags för en ny vision
Det bästa med jobbet är alla människor man träffar, tycker hon. Var dag matas Nyström Andersson med nya perspektiv som hon ser som små pusselbitar i ett stort Vårgårda-pussel. Och desto mer nu, när hon projektleder framtagandet av Vårgårda kommuns nya vision. Framtill och med 2027 har Vårgårda visionen ”Den goda kommunen med 13 000 invånare 2027”, men i höst ska hon och hennes kollegor samla in perspektiv från ett tusental invånare, för att kartlägga hur de önskar att Vårgårda utvecklas.
– Vi ska prata med medarbetare, företag, lantbruksorganisationer, föreningar och andra Vårgårda-bor. Det har hänt så mycket i lokalsamhället, Sverige och världen på kort tid. Vi behöver något som bättre speglar social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
Men redan nu känner Åsa Nyström Andersson att hon genom åren har etablerat en helhetsbild av Vårgårda, som få inom kommunen har.
– Det är mer greppbart att få till helhetssynen i en liten kommun. Det är också lättare att vara med och påverka, eftersom beslutsvägarna är korta.
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under din tid som kvalitetsprofessionell?
– Det är svårt att nämna något som enbart jag har åstadkommit. Det mesta gör jag ju med andra! Men om jag ska nämna något så är det ett arbete vi gjorde tillsammans med Socialtjänsten och LSS mellan 2018 och 2019. Där hade vi stora utmaningar, både vad gällde kvalitet och ekonomi. Vi åstadkom konkreta förbättringar, och förbättringsarbetet lever vidare än idag tack vare engagerade medarbetare och en engagerad ledning.
Vad åstadkom ni?
– När vi gick ut och frågade brukare så tyckte de att kvaliteten hade ökat. Vi kunde också se att samverkan ökade i takt med att vi började omplacera unga och personer i missbruk internt. Vi gjorde nya hemmaplanslösningar, och i takt med det började medarbetarnöjdheten öka. Förut hade vi haft svårt att hitta socionomer, men nu sökte sig fler till oss! Och sjukfrånvaron har minskat, eftersom arbetet upplevs som mer meningsfullt och utvecklande.
Ständig dialog en framgångsfaktor
Under alla de år som Åsa Nyström Andersson jobbat med kvalitet och utveckling har hon låtit sig inspireras av Henrik Erikssons, forskaren bakom boken Sveriges bästa verksamheter. Hela tiden strävar Nyström Andersson efter att baka in Erikssons principer i allt kommunen gör.
– Dialog är en sådan framgångsfaktor för att identifiera problem. Det är jätteviktigt att skapa en ”sense of urgency” och att förbättra saker som utgår från verkliga problem. Dialogen måste ske kontinuerligt och systematiskt.
”Tillsammans” är ett av Åsa Nyström Anderssons nyckelord för framgång. När de kommunala verksamheterna ska analysera problem så är det viktigt att ha med alla möjliga olika funktioner. De som jobbar närmast kund är de som har bäst koll på verkliga problem, så därför ska de alltid vara med i förbättringsarbetet.
– Därför är delaktighet och engagemang helt avgörande. Folk måste känna att de får vara med och förbättra, och att de har handlingsutrymme, säger Åsa Nyström Andersson.
Men hur gör du för att engagera hela ledet?
– Att arbeta utifrån syfte skapar motivation hela vägen, menar jag. Om alla vet vad som ska uppnås och varför så kommer alla att bidra. Jag är jättebra på att skapa sammanhang och en gemensam bild över problem.
I samband med att Vårgårda fick en ny kommundirektör i fjol så gjordes ett omtag i att förtydliga kommunens riktning, syfte och mål. Sedan dess sitter Åsa Nyström Andersson med i kommunens ledningsgrupp, och sedan dess har det blivit lättare att föra in kvalitetsperspektivet i alla beslut som tas, berättar hon. Hon har koll på hur kommunen följer upp politiska mål, analyserar dess effekter och ser till att alla jobbar i samma riktning.
– Alla kommuner behöver ju någon som samordnar mellan silos, för att möta utmaningar och uppnå goda resultat. Vi har nyligen ändrat i vår styrning, från ett 30-tal inriktningsmål till sju. Det har vi gjort för att styra mer på syfte och effekt.
Den nya styrningen är inspirerad av Lennart Wittberg, som skrivit flera böcker om systemsyn inom offentlig sektor.
– Vi kände att kommunen hade så himla många styrsignaler och att vi behövde rensa för att förtydliga. Det skapar engagemang att inte ha för många stora problem att jobba med samtidigt. Man måste börja i det lilla och kontinuerligt konstatera framstegen. Det leder till motivation.
Alla ska fråga varför
Även om Åsa Nyström Andersson är den enda kvalitetsstrategen i Vårgårda kommun så känner hon sig inte ensam. Dels på grund av alla andra strateger som finns, alla verksamhetschefer som hon träffar och alla 1 000 medarbetare som hela tiden involveras i det ständiga förbättringsarbetet.
– All behöver jobba med kvalitet och utveckling hela tiden. Det är ju det Henrik Eriksson påstår är framgångsrikt. Vi stor inför jättestora utmaningar vad gäller demografin, och då gäller det att utveckla allas förbättringskompetens samt kulturen i stort.
Hur gör man det?
– Man måste kunna se problem och brister som möjligheter till förbättringar. Alla i kommunen måste dels utföra sitt arbete, dels utveckla arbetet. Och så måste vi hela tiden utmana varandra i att ställa varför-frågor, samtidigt som vi vill varandra väl.
Vad skulle utmärkelsen Årets Kvalitetsprofil innebära för dig?
– Det hade ju varit erkännande för mitt arbete och engagemang! Egentligen också ett erkännande för arbetet som jag bedriver tillsammans med mina medarbetare varje dag. Kanske att det skulle kunna inspirera andra, och att jag skulle kunna få ett större kontaktnät. Det här är en möjlighet att lära av andra, säger Åsa Nyström Andersson.
Åsas
Lyckat/ misslyckat
Ett projekt som jag tycker gick jättebra:
Det där projektet med Socialtjänsten och LSS. Det fanns ett stort engagemang och en bred delaktighet när vi gjorde vår orsaksanalys. Medarbetarna identifierade problem och då tog vi fram rotorsaker. Sedan verifierade eller avfärdade vi problemen, för ibland händer det att en massa myter uppstår i en verksamhet. Vi genomförde intervjuer och kom fram till vilka saker vi kunde påverka. Sedan kastade vi några piloter, skalade upp och jobbade enligt behov och syfte parallellt med att vi gjorde verksamhetsbeskrivningar. Det bästa var nog att ledningen avsatte tid för att vara med på orsaksanalyserna. Sedan återkopplade ledningen och följde upp.
Ett projekt som jag tycker var ett misslyckande:
2021 skulle vi genomföra ett forskningsbaserat förbättringsprogram för kommunens chefer, ledare och utvecklingsledare. Det nådde inte hela vägen ut i alla verksamheter, och jag har länge undrat varför. Troligtvis var syftet inte tydligt. Det gick ut på att ledarna skulle få prova på olika verktyg för förbättringar samtidigt som de skulle genomföra ett förbättringsarbete på ett år. På grund av tidsbrist valde ledarna lågt hängande frukter som inte nödvändigtvis bottnade i ett verkligt problem. Men vi försöker få till ett omtag, så nu har vi fått till ett politiskt mål som handlar om kultur och arbetssätt.