Finalisten Eva Alberg – ”tacklade pandemin med systematik”

Det pirrar lite i Eva Albergs mage när hon tänker på att hon har chansen att bli Årets Kvalitetsprofil 2024.

– Det här är så oväntat och kul. Jag blev så chockad över nomineringen, och att ha gått till final är helt ofattbart!

Hon är kvalitetsansvarig på Laboratoriemedicin i Region Västerbotten, regionens tredje största klinik. Nästan 600 personer jobbar där, och yrkeskategorierna varierar rejält. Kliniken är i gång dygnet runt året om och levererar alla möjliga provsvar till vården. Det kommer in tester från sjukhusavdelningar och hälsocentraler inom och utom länet som måste bearbetas skyndsamt och med största möjliga noggrannhet.

– Vissa analyser är vi ju ensamma i riket om att göra, till exempel sorkfebertester och harpest. Vi har också flera genetiktester som bara vi gör, säger Eva Alberg.

Hon har jobbat på Laboratoriemedicin i 19 år, först på viruslabbet och sedan gick hon vidare till att bli avdelningschef på mikrobiologen.

– Efter tio år som chef tippade jag över åt kvalitet. Sedan 2018 har jag jobbat heltid med kvalitet, och sedan 2020 har jag varit kvalitetsansvarig för hela Laboratoriemedicin i Region Västerbotten.

Tillsammans med ett gäng kvalitetssamordnare, avvikelsehandläggare och interrevisorer säkrar hon kvaliteten inom verksamheterna. Kvalitetsarbete är en jättestor del av organisationens uppdrag, eftersom förutsättningarna för arbetet förändras konstant. Pandemin är ett ypperligt exempel på det.

– Då sattes vi verkligen på prov, för det fanns inga analyser för den typen av virus. Vi ”byggde rälsen medan tåget gick”, så att säga. Det blev vårt uppdrag att utveckla och kvalitetssäkra nya analyser. Kvalitetsparametrarna i ryggmärgen på de som skulle utföra arbetet gjorde oss snabbrörliga. Vi tacklade pandemin med systematik.

Tanken var aldrig att Eva Alberg skulle jobba med kvalitet, berättar hon. Egentligen pluggade hon biomedicinsk analytiker och hade som ambition att laborera och hålla på med prover.

– Men kvalitetsarbete är så kul.

Varför jobbar du med kvalitet och utveckling?

– Jag är väldigt extrovert och social, så jag tycker att det är kul att träffa människor. Jag vill skapa förtroende och en högt i tak-känsla, så att alla ska våga komma med synpunkter och frågor kring jobbet. För om våra provsvar eller diagnosunderlag inte blir klara fort nog eller om de inte är korrekta in i minsta detalj så blir det stopp i vården – det får man aldrig glömma.

Eva Alberg sitter helst inte framför en skärm, utan tillgängliggör sig i korridorerna och lunchrummen för att komma nära medarbetare. Enligt Eva själv är hennes främsta framgångsfaktorer hennes driv, hennes sociala förmåga och hennes nätverk.

– Folk brukar säga att jag är entusiasmerande, att jag får de tråkigaste grejerna att bli intressanta.

Samtidigt tror hon att alla kvalitetsansvariga måste tycka om ordning och reda för att lyckas.

– Till exempel måste alla metodutformningar och provtagningsanvisningar vara utformade på ett begripligt och likartat sätt så att vem som än använder dem kan förstå dem. Sådant tycker jag är jättekul att klura på.

Till alla de som tycker att det är svårt att skapa engagemang kring tråkiga sysslor säger Eva Alberg att det är dags att hitta nya infallsvinklar.

– Man behöver ta ned saken på en sådan nivå att det blir greppbart för alla. Man måste hitta exempel ur vardagen och få folk att förstå vad saken betyder för var och en. På så sätt blir något värdefullt.

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under din tid som kvalitetsprofessionell?

– Jag ärvde en arbetsuppgift som handlade om att få till ett nytt systemstöd för vårt kvalitetsledningssystem, för det vi har idag är föråldrat. Jag har jobbat hårt med att realisera det, och nu i våras blev det godkänt från ledningen. Det har varit så många turer fram och tillbaka, men det känns som en jättesuccé att avtalet är påskrivet. Nu börjar det riktiga jobbet med att införa systemstödet. Vi ska föra över 12 000 kvalitetsdokument dit.

Vad har varit svårast med att få till systemstödet?

– Det har varit svårast att få regionledningen i stort att förstå att laboratoriemedicin har andra krav på sig än resten av vården, eftersom vi är en ackrediterad verksamhet. Det funkar inte med hemmabyggen och saker som går att manipulera i dokumentväg, utan vår verksamhet måste vara oerhört styrd. Vi är granskade av många myndigheter, så vår verksamhet måste vara fyrkantig och petnoga med allt. Men nu har de förstått, så nu är det avklarat!

Hur ska ni få med er alla i organisationen i detta skifte?

– Man måste våga prata med folk på alla möjliga ställen i organisationen. Jag har ju varit chef här i tio års tid, så jag känner ju de flesta chefer och vet vilka utmaningar de står inför – personalbrist, brist på resurser och annat. Man måste jobba nära folk för att få med sig dem och göra kvalitetsparametrarna görbara. Sen kommer vi kanske behöva frigöra ambassadörer som kan få vara med i arbetet och visa på systemstödets vinster.

– Jag är också med i en teknisk kommitté på Sis som standardutvecklare i medicinsk diagnostik, och det är ett bra forum för alla möjliga och omöjliga frågor. Jag använder mina nätverk för att hitta bra lösningar. Man måste inte uppfinna alla hjul själv.

Slipper begå samma misstag två gånger

Ständiga förbättringar är ett måste på Laboratoriemedicin i Region Västerbotten, eftersom verksamheten är ackrediterad mot Iso 15189. Ständiga förbättringar sitter därför i ryggmärgen sedan Eva Alberg började på Laboratoriemedicin.

– Alla som jobbar här vet att det här är något vi måste förhålla oss till. Och när man kommit över ”måste-puckeln” så förstår man att det är bra att lära av egna och andras misstag och att kunna omsätta det till något bättre.

I möten med avvikelsehandläggare kategoriseras alla avvikelser från alla labb så att alla verksamheterna ska lära av varandra.

– Om något hänt på till exempel kem-labbet så undersöker vi ifall samma sak skulle kunna hända på något annat labb. Om ja så lyfter vi den avvikelsen så att övriga kan jobba proaktivt.

Och förbättringsförslagen sinar aldrig, bland annat på grund av personalomsättningen.

– Det kommer hela tiden nya personer som kommer med pigga, nya perspektiv. Och vi slår oss aldrig för bröstet och tror att vi är i mål. Man blir aldrig klar. Vi har många delmål som vi firar, men varje dag siktar vi mot att fortsätta ge medborgare god och jämlik vård. Vi måste kunna leverera snabb och korrekta provsvar i alla lägen.

Vad skulle utmärkelsen Årets Kvalitetsprofil innebära för dig?

– Om jag skulle vinna i den här hårda konkurrensen så skulle det var ett jättestort kvitto, dels på att jag valt rätt bana, dels på att mitt arbete syns. Det vore också en upprättelse för lilla Eva som var en rebell i skolan, och som fick höra att hon var helt hopplös. Jag skulle inte vara där jag är idag utan mina fantastiska medarbetare, och det vore fint om vårt stora jobb inom vården synliggjordes. Få vet vad en biomedicinsk analytiker är, och ännu färre vet vad en ackreditering är, men alla vet att de uppskattar snabb och korrekt vård vid dygnets alla timmar.