Ledarskap under pandemin – tre olika chefers erfarenheter

Ledarskap Covid satte ledarskapet på prov. Det märktes inte minst i offentlig sektor, där chefer ofta fick hantera pandemins effekter på alla nivåer. Och för många ledare medförde pandemin både kris och utveckling.

Ledarskap under pandemin – tre olika chefers erfarenheter
Gott ledarskap blev extra viktigt under pandemin. Inte minst inom sjukvården. Foto: Lisa Selin

Ledarskap fick en stor betydelse under pandemin. Samtidigt utmanades begreppet ”gott ledarskap”, eftersom den nya situationen ställde nya krav på cheferna. Inom vård och omsorg krävde krisen hantering på många nivåer: Höga sjukskrivningstal, beslutsfattande under tidspress, och krav på snabba omställningar av organisationen, plus oron som uppstod hos både mottagare och deras anhöriga, medarbetare och chefer.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Freja Lindahl, rektor i Skara kommun.

Vilka strategier passar bäst under sådana omständigheter? Freja Lindahl var nytillträdd rektor för förskolorna i Skara kommun när pandemin började. Coronaviruset drabbade verksamheten hårt, med höga sjukskrivningstal och emellanåt nedstängning av avdelningar. Hennes ledarskap utvecklades under kristiden, och hon valde en strategi som hon kallar för ”tillsammansskap”. Hon upplevde en stor uppslutning från alla delar av verksamheten där även vårdnadshavare har haft del i samarbetet.

– Det som har gjort att vi har tagit oss igenom den här pandemin och klarat de utmaningar den har medfört är att vi har tänkt att vi ska göra det tillsammans, säger hon.

Chefens närvaro viktig

Freja Lindahl ansåg att hennes närvaro var viktig, och att en prioriterad uppgift var att minska oron.

– Jag hade möjlighet att jobba hemifrån men valde att inte göra det. Det fanns så mycket oro bland medarbetare och vårdnadshavare, men också bland barn i verksamheten som snappar upp vad pandemin var för något och vad det kunde innebära, säger Freja Lindahl.

Stellan Ahlström, sjukhusdirektör i Skaraborg.

Även Stellan Ahlström, sjukhusdirektör för Skaraborgs sjukhus, anser att chefens närvaro på arbetsplatsen var viktig för att motverka oro. Men han betonar även mod.

– Att man vågar möta oroliga underställda chefer och medarbetare, och mod att fatta beslut som man tvingas till under tidspress.

Han beskriver också hur viktigt det var att vara på plats när organisationen befann sig i en omställning. Både under första, andra och tredje vågen av pandemin var han dagligen närvarande på sjukhuset och mötte sina medarbetare där.

– När det blir stor belastning på sjukhus så blir styrningen operativ, och man har många beslutsmöten för att säkra kommunikationen till organisationen, säger Stellan Ahlström. Uppgifter som vi inte ansåg lika akuta prioriterade vi ner. De kommer ju nu i stället, när vi ska in i en vardag igen.

Fullt fokus på driften

Stellan Ahlström talar om en ”vårdskuld” (även om han säger sig ogilla uttrycket); Freja Lindahl å sin sida talar om utbildningsskuld. Även inom förskoleverksamheten tvingades man prioritera en operativ styrning, det vill säga själva driften, på bekostnad av läroplaner och styrdokument.

– Verksamheten skulle hålla igång från sex på morgonen till halv sju på kvällen, och den stora frågan har ju hela tiden handlat om att kunna bemanna. Det innebar att det systematiska kvalitetsarbetet släpade efter, påpekar Freja Lindahl.

Seila Mujic är numera enhetschef på Alvesta kommun.

Seila Mujic var rehabchef i Växjö kommun under pandemin, och hon såg stressen hos medarbetarna öka på grund av alla de nya arbetsuppgifter som lades på verksamheten.

– Det var statistik i form av sjukfrånvaro, antal smittade och skyddsmaterial som behövde rapporteras dagligen. I samband med hög smittspridning och långa väntetider för provtagning fick vi i uppdrag att starta egen provtagning i verksamheten, där all personal från omsorgsförvaltningen kunde provtas. Det i sig innebar mer arbete, och samtidigt skulle jag tänka på arbetsmiljön för involverade medarbetare.

Ge medarbetarna en energiboost

Hon försökte hitta lösningar för att hålla motivationen uppe hos medarbetarna. Genom att dela upp arbetsgruppen i mindre grupper kunde hon anordna olika aktiviteter för att lyfta energinivån, som ibland blev märkbart låg.

– Man kunde bjuda in föreläsare, göra olika gruppövningar och teambildning tillsammans, berättar Seila Mujic. Det gällde att hålla lågan uppe under vad som sedan visade sig bli flera år. Det går inte att bara knipa ihop och vänta på att det ska gå över. Vi behövde rusta både anhöriga, ledare och medarbetare med en energiboost, för många påverkades märkbart under pandemin.

Ledde pandemin till något positivt? Alla tre chefer pekar på den snabba digitaliseringen som ett stort framsteg. Tänk att det gick!

– Omställningen till digitala tjänster visade verkligen vad vi kan när vi tvingas till det, konstaterar Stellan Ahlström. Sedan tror jag också att omställningen i stort har fått oss att prova nya saker för att klara uppgiften. Man har tvingats vara väldigt kreativ för att räcka till. Och det vill man ju inte vara utan.

Hemarbete ger chans till återhämtning

Freja Lindahl såg också en vinst med hemarbete. Inte minst för hur det fick sjukskrivningstalen att sjunka.

– Vi tar med oss det här, för då behöver vi inte ha så hög sjukfrånvaro som man vanligtvis har i kvinnodominerade yrken. När det fungerar med hemarbete blir det även ett tillfälle till återhämtning. Föräldrar har större möjlighet att vara föräldrar när man kan ha ett möte eller arbeta med dokumentation hemma, säger Freja Lindahl.

Samtalet mellan Freja Lindahl, Seila Mujic och Stellan Ahlström skedde under ett ledarskapsseminarium på Kvalitetsmässan 2022.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.