Det kan andra lära sig av mikrobryggarna

Hur kommer det sig att du intresserat dig för hantverksföretag?

– Jag har alltid varit intresserad av betydelsen av arbete och vad som driver människors passion och engagemang, förutom att bara tjäna pengar. Hantverksmänniskor brinner verkligen för vad de gör och gillar verkligen det de arbetar med. Det är inte ovanligt att mikrobryggarna först brygger öl hela dagen på jobbet och sedan lite till hemma på kvällen.

Din hypotes är att hantverket fått en renässans. Varför är det så?

– Det har sannolikt att göra med det växande missnöjet med moderna arbetsformer. Forskning har länge visat att människor tycks trivas allt mindre med sitt arbete och känner sig allt mer främmande från det de gör på jobbet. Men eftersom det finns få studier inom området vill jag utforska fenomenet mer systematiskt och ta reda på hur hantverk kan fungera i en modern ekonomi; hur hantverksorganisationer är utformade och vad vi kan lära av dem. I spåren av den här trenden har det även uppstått så kallad ”craft-washing”, där företag försöker framställa sig som hantverksföretag, men som i själva verket har lite att göra med ett autentiskt hantverk.

Vilka är då de organisatoriska skillnaderna mellan ett hantverksföretag och ett ”vanligt” företag?

– Lite förenklat kan man säga att hantverksföretagen betonar mänskligt engagemang, medan andra arbetsformer huvudsakligen bygger på mekanisering och automatisering. Det leder till åtminstone ett par tydliga konsekvenser. Den ena är att hantverksorganisationer visserligen strävar efter att gå med vinst, men inte att maximera vinsten. Så istället för att ständigt sträva efter att göra produktionen mer effektiv genom stordriftsfördelar ligger fokus i första hand på kvalitet och att stödja medarbetarnas deltagande i produktionsprocessen. Den andra konsekvensen är att de, genom att inte behöva tänka på aktieägare och vinster, har möjlighet att ta hänsyn till andra aspekter, som till exempel hållbarhet.

Hur jobbar hantverksföretagen med hållbarhet?

– Hantverksföretagen har ofta specifikt fokus på social hållbarhet eftersom hantverk nästan alltid utvecklas inom en form av kamratskap. Det finns också forskning som visar förekomsten av ”coopetion” bland hantverksföretagen. Det innebär att samarbete och konkurrens mellan företagen existerar parallellt. Den mördande konkurrensen minskar till förmån för en nästan familjär atmosfär.

– Men även ekologisk hållbarhet är en viktig fråga, där hantverksorganisationer har en inbyggd oro för den miljöpåverkan som storskalig massproduktion kan leda till. De är inte bara kreativa i sin produktutveckling utan även när det kommer till att minska sin egen miljöpåverkan, till exempel genom tekniska lösningar för att minska avfall.

Vad är hemligheten bakom den passion som driver många hantverksföretagare?

– Det är en bra fråga. Jag tror det handlar om en kombination av att utveckla ett specifikt intresse, rätt tankesätt och ett stödjande sammanhang. När man pratar med hantverkare är det svårt för dem att reflektera kring var deras passion och nyfikenhet kommer ifrån och vilken roll som föräldrar, skola och individuella erfarenheter spelar.

– Psykologen Carol Dweck pratar om fixerat tänk respektive tillväxttänk. Ett fixerat tänk kännetecknas av att dina förmågor och egenskaper är fasta och att du inte kan utveckla dem ytterligare. Ett tillväxttänk däremot bygger på att vi kan förändras och att vi kan utveckla våra talanger och förmågor. Kanske är tillväxttänket en av hemligheterna som ligger bakom hantverksandan – att man ingjuter en tro i organisationen på att du kan utveckla och fördjupa dina färdigheter och passioner.

Vad har ”vanliga” företag att lära av detta?

– Jag tror att hantverksföretagen kan vara en förebild för organisationer när det gäller att reflektera över vilken roll det mänskliga elementet spelar i verksamheten. Vad gör vi för att involvera våra anställda? Vilka är våra prioriteringar och hur skulle mekanisering och automatisering kunna användas så att det mänskliga elementet fortfarande uppskattas? Vilka passioner och ”hantverk” har våra anställda? Och är det till och med möjligt att avbryta mekanisering inom vissa områden? Det kanske inte maximerar vinsten i slutändan, men skapar motivation och passion i organisationen.

– Jag förespråkar inte att allt ska produceras för hand. Men däremot är det viktigt att flytta perspektivet från maskin till människa. Här kan vi tala om att ingjuta en hantverksanda i organisationen som närs av de anställdas passion och inneboende motivation.

– Catherine Turco på MIT har lyft fram konceptet ”konversationsfirman” som innebär att alla medarbetare engageras i viktiga frågor som rör organisationen. Detta genom att bland annat använda interna sociala medier-appar som gör det möjligt för anställda att bli informerade, men även för att höja sin röst och bidra.

Hur svårt är det för ett traditionellt företag att förflyttas i den här riktningen?

– Det är givetvis en kulturfråga. En organisationskultur som redan bygger på värderingar som nyfikenhet och öppenhet är givetvis mer kapabel att införa en hantverksanda. Men man ska heller inte förringa svårigheterna. Att implementera en ny kultur är till exempel omöjligt om den inte efterlevs och utövas av ledningen och andra i beslutsfattande ställning.