Ledningens engagemang skapar mest nytta

På frågan ”Vilken av nyheterna i Iso 9001 har din verksamhet mest nytta av?” svarar 67 procent att det är kravet på lednings engagemang och involvering. ”Ledningens deltagande och engagemang fick stort fokus i vår verksamhet och det blev väldigt positivt” skriver en av de svarande. Det som framkommer är hur viktigt ledningens engagemang är, både för att uppnå kraven men även för att matcha med vision och strategi.

Förutom att skapa större engagemang i ledningen så har det nya ledningskravet påverkat samarbetet med ledningsgruppen positivt och det är tydligare arbetsfördelning mellan kvalitetsgruppen och ledningsgruppen. Att kvalitetsfrågan blivit en viktigare del av ledningsarbetet är det även många som vittnar om. ”Kvalitet är numera en del i företagets ledningsgrupp på toppnivå” skriver en svarande medan en annan menar att det är en ”Stor förändring där ledningen nu äger ledningssystemet och förstår nyttan på ett helt annat vis än tidigare”.

I en verksamhet har förändringen bidragit till att kvalitets- och miljöchefen numera sitter i ledningsgruppen. ”ja till och med styrelsen involveras i arbetet” noterar någon.

Ledningen skapar legitimitet
Klart är av svaren att ledningens engagemang skapat mer legitimitet i kvalitetsfrågan och att det påverkar hela organisationen positivt. ”Det har blivit högre status på genomförda internrevisioner” skriver en annan.

Fastän ledningens engagemang anses ge mest nytta svarar ändå drygt hälften att det nya kravet ännu inte har gett några som helst effekter i deras organisationer. Här brottas man med hur man ska få med sig ledningen. ”Vi har inte kommit något vart men vi kämpar fortfarande”. ”Vi är på väg men omfattande förändringsarbete har krävts” skriver en av de svarande. ”Ledningen tvingas nu bli delaktiga” skriver en annan.

Nyttan med nya kravet med risker och möjligheter anses nästan lika stor som ledningskravet. 64 procent av de svarande anser att riskbaserat arbetssätt ger stor nytta. Här finns dock en skillnad mellan offentligt och privat där den senare tycker att risker och möjligheter skapar mer nytta än de som arbetar i offentlig sektor uppger.

Oklart om möjligheter
Det är dock många som anger att de brottas med på vilken nivå man ska arbeta med risker och möjligheter. Och framförallt ”möjligheter” har skapat frågetecken om omfattning och nivå. Eller som en svarande skriver: Skippa möjligheter, det är illa förstått och ett flummigt begrepp. Revisorerna kan inte själva förklara vad som menas.

Flera påpekar att ledningsstandarden nu är mer ”okonkret och med flummiga kravställningar”. Det är framförallt de som arbetar i tillverkande industri. De som även använder Iso 13 485 tycker att ändringarna i Iso 9001 tvärtom försvårat arbetet med interna revisioner. Vissa tycker fortfarande att det är svårt för tjänstesektorn att arbeta enligt standarden men att det ändå blivit bättre.

Även språket tas upp av flera som krångligt och ibland ganska obegriplig vilket gör det svårt för projektgrupper och medarbetarna att tolka innebörden. ”Dra ned på högtravande text” skriver en svarande.

Så kan 9001 bli bättre
När de svarande får ange förbättringsområden på 9001 och framtida förändringar är det många olika åsikter som redovisas. Bland annat att mer kontroll borde ske för att se att rutinerna verkligen efterlevs, inte bara att de finns beskrivna i dokument. Fler efterfrågar en mer affärsorientera ledningsstandard. Det finns flera kommentarer till att det är ett krångligt språk och att det är svårt att tolka innebörden. ”Dra ned på högtravande text” skriver en svarande.

Det finns kommentarer om både för och nackdelar med att ledningstandraden blivit mer flexibel. Å ena sidan är den lättar att applicera på sin verksamhet å andra sidan ”är det en större utmaning att tolka och revidera både internt och hos våra underleverantörer” skriver någon.

I de fria kommentarer är det många, cirka hälften, som ger beröm åt den senaste versionen och att det finns många fördelar som påverkar positivt.

Framtiden för Iso
Så hur ser då framtiden för Iso 9001 ut enligt våra läsare? De flesta ser nya Iso 9001 som ett steg i rätt riktning. Men några ser motsättningen i en ganska fyrkantig standard då man arbetar i en snabb föränderlig värld där allt ska vara flexibelt. ”Det kan bli förlegat då verkligheten ständigt förändras”. Det går för lång tid mellan uppdateringarna eller steget från version 2000 till 2015 är för litet. ”Om ingen radikal omarbetning sker inom 5 år så är detta den sista utgåvan som kommer att ha genomslag”.

Fakta om enkäten
355 personer som har svarat på Kvalitetsmagasinets enkät om de nya kraven i Iso 9001: 2015. De flesta, 74 procent, jobbar i privat verksamhet medan 24 procent jobbar i offentlig verksamhet. Ungefär hälften av de svarande är kvalitetschefer och resterande arbetar som kvalitetssamordnare, enhets eller avdelningschefer, kvalitetsingenjörer eller annat.

Av de tillfrågade är det 84 procent som har uppgraderat till 2015 års version. Av de som inte uppgraderat är den vanligaste orsaken att det inte är något kundkrav, bristande resurser eller att man just nu är på gång med arbetet.

När det gäller vad som skapar mest nytta med nya Iso-versionen skiljer det sig mellan offentligt och privat. Offentlig ser ledningens roll som viktigast (73%) jämfört med privata där 65 % tycker att det är viktigast. Däremot anser de i privata verksamheter (65 %) att kravet på risker ger mer nytta än offentlig verksamhet (56%) Notera att flera svarsalternativ var möjliga för denna fråga.

Av de privata som svarat är drygt 50 procent kvalitetschefer medan 28 procent av de svarande är kvalitetschefer i offentlig sektor.

Vad ser ni störst nytta med ny Iso 9001:2015.
Svaren redovisas i rangordning.

1. Ledningens engagemang
2. Riskhantering och möjligheter
3. Inriktning på processer och processutveckling
4. Omvärldsbevakningen
5. Helhetsperspektivet
6. Ständiga förbättringar
7. Intressenter
8. Möjlighet till integrering med andra standarder
9. Hållbarhetsperspektivet