Många beredda byta jobb för lönelyft

Arbetsmarknaden för ingenjörer är stark med den lägsta arbetslösheten – 1,0 procent – på tio år, vilket också avspeglades i löneutvecklingen under förra året. Inom den privata sektorn ökade medellönen för civilingenjörer med 4,1 procent och med 3,8 procent för högskoleingenjörer, enligt färsk statistik från fackförbundet Sveriges Ingenjörer.

Lägre inom offentlig sektor

För civilingenjörer inom industrin var motsvarande ökning 3,5 procent och 3,6 procent för högskoleingenjörer. Inom offentliga sektorn var ökningarna däremot lägre – statligt anställda civilingenjörers löner ökade med 2,2 procent, medan anställda i regioner och kommuner fick 2,5 procent mer i lönekuvertet.

Medellönen för en civilingenjör inom privat sektor låg därmed under förra året på 58 900 kronor respektive 52 400 kronor inom stat och 50 400 kronor inom kommun och region. För högskoleingenjörer var motsvarande lönenivåer 49 800 kronor (privat), 46 200 kronor (statligt) och 43 500 kronor (kommun och region).

Var tredje beredd byta jobb

Samtidigt finns områden där det är ännu större efterfrågan på ingenjörer och därmed ännu högre lönenivåer. Dit hör till exempel it-branschen och kemiindustrin där lönerna för civilingenjörer under förra året steg med 6,0 respektive 4,4 procent.

Civilingenjörernas fackförbund har gjort en rundfrågning bland sina medlemmar om deras lönekrav inför vårens lokala löneförhandlingar. Kraven ligger på en löneökning med i genomsnitt 4 procent.

Var tredje medlem säger sig till och med vara beredd att byta jobb om kraven inte tillgodoses.

– Den goda arbetsmarknaden och de ökade möjligheterna till distansarbete gör det lättare än på länge att söka sig till en ny arbetsplats om arbetsgivarens lönebud ligger för lågt, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer i en kommentar.

Vill vidare till något nytt

Att rörligheten ökar på arbetsmarknaden framgår även av TRR:s Insiktskompass. TRR är en aktör inom omställning och arbetslivscoachning som grundats av arbetsmarknadens parter Svenskt Näringsliv och PTK.

Av den enkät som gjorts bland drygt 1 000 tjänstemän inom privat sektor framgår visserligen att sju av tio – 71 procent – är nöjda med sitt arbete i dag. Trots det uppger drygt fyra av tio – 42 procent – att de är intresserade av att byta arbete eller arbetsgivare. Inte i första hand för att de vill bort från sitt nuvarande jobb utan för att man vill vidare till ett nytt.

Ett par grupper sticker särskilt ut – kvinnor generellt samt yngre tjänstemän i åldern 18 – 30 år som har ett större intresse av att byta arbete än personer i andra åldersgrupper.

Meningsfullt jobb

Det som tjänstemännen framförallt hoppas kunna uppnå med ett mer rörligt arbetsliv är framförallt högre lön, mer specialiserade arbetsuppgifter och yrkesroller samt större flexibilitet i livet.

– Men när vi sedan frågar människor som redan bytt inriktning i arbetslivet är det inte den högre lönen som värdesätts mest, utan möjligheterna att få jobba med något som känns meningsfullt, förklarar Liselott Klinth, chef analys och omvärld på TRR.

Hur ser det då ut framåt i tiden? Ja, rörligheten på arbetsmarknaden tycks inte minska, utan tvärtom öka. Hela 53 procent av tjänstemännen som tillfrågades i TRR:s enkät tror att det kommer att bli ännu vanligare att byta jobb de kommande tre till fem åren.

Även här är det fler kvinnor än män som tror på mer frekventa jobbyten. Men även många tjänstemän längre upp i åldern – från 46 år och uppåt – räknar med att byta arbetsgivare under de kommande tre till fem åren.

– Privatanställda tjänstemän har helt klart intresse av att röra på sig i yrkeslivet. Det är också det som behövs för att vi ska kunna möta förändringsbehoven framåt på arbetsmarknaden, sammanfattar Liselott Klinth.