Migrationsverkets rekordbantning skapade effektivitetsproblem

I takt med minskat mottagande av asylsökande och minskade anslag genomgick Migrationsverket under åren 2017 – 2020 en av de snabbaste och största neddragningarna som skett inom svensk statsförvaltning på många år.

Riksrevisionen har nu granskat om arbetet har styrts och genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Slutsatsen är att det funnits brister i såväl planering som genomförande.

Långa väntetider

Både regeringen och Migrationsverkets ledning förväntade sig till exempel att produktiviteten skulle öka 2017 – 2018, vilket regeringen använde som motivering till minskade anslag.

Men så blev det inte. Det ledde istället till att både asylsökande och personer som sökte uppehållstillstånd tvingades till onödigt långa väntetider – med förhöjda kostnader för boende och stöd som följd.

– Det är bra att regeringen och myndighetsledningar strävar efter att effektivisera statliga verksamheter. Men i det här fallet var regeringen och Migrationsverkets ledning väl optimistiska om att kunna hämta in vinster från effektivisering samtidigt som myndigheten genomförde stora besparingar, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Problem med kompetensförsörjning

De kraftiga personalneddragningarna, där antalet anställda minskade med en tredjedel, ledde också till svåra problem med kompetensförsörjningen. Bland annat sade många, som inte omfattades av övertalighet, upp sig och kunde sedan inte ersättas på grund av anställningsstopp.

Utvecklingsprojekt kunde heller inte genomföras som planerat, som till exempel digitalisering av asylhandläggningen. Inte heller den centraliserade kundtjänstfunktionen som myndigheten försökt skapa kunde bemannas på grund av omställningen.

Däremot har avvecklingen av boenden och kontor, som inte längre behövdes, fungerat effektivt, enligt Riksrevisionen. Dyra boenden har avvecklats först och beläggningsgraden på asylboende har varit rimlig.

Känslig information på avvägar

Ett problem som Riksrevisionen pekar på i sin granskning handlar om avveckling av tillgångar. Särskilt allvarligt är att Migrationsverket inledningsvis saknade tillräckliga rutiner och kontroller av it-utrustning som kan innehålla sekretessbelagd information.

– Brister i dokumentationen gör att det inte går att veta vart flera tusen datorer och telefoner tog vägen. Det innebär risker för både oegentligheter och att känslig information kommer på avvägar, kommenterar Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen i fortsättningen ska vara försiktiga med att initiera snabba besparingar som baseras på förväntade, men osäkra effektiviseringar.