Konkurrens ingen patentlösning på samhällsproblemen

Den gängse uppfattningen är att många offentliga verksamheter, som till exempel skolor, avfallshantering och äldrevård, gynnas av att utsättas för konkurrens. Men beslutsfattarna missar ofta att konkurrens inte är något naturligt fenomen, menar forskarna.

– Trots att ordet konkurrens används flitigt i vardagen och samhällsdebatten är det få som förstår vad det verkligen är, hur den fungerar och kanske framförallt varför och när den uppstår. Främst förknippas konkurrens med marknader. Men konkurrens finns överallt, till exempel mellan kompisar, inom universitetsvärlden och inom sporten och är en central del i vår demokrati, säger Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi.

Skilda områden

Tillsammans med tre forskarkollegor vid Uppsala universitet har han sammanställt boken ”Competition. What it is and why it happens” där man samlat författare från olika forskningsområden som företagsekonomi, sociologi, antropologi, pedagogik, filosofi och redovisning. Alla har inom sina vitt skilda områden studerat uppkomsten och effekterna av konkurrens.

Fokus har alltså inte varit på traditionellt ekonomiska marknader, utan även på andra sammanhang, som till exempel mellan elever i klassrum och bland avfallshanteringsbolag. De har även studerat hur konkurrens kan skapas på olika sätt, men även hur den kan uppkomma utan att någon egentligen vill det.

Måste finnas konkurrenter

En iakttagelse som forskarna gör är att den som vill skapa konkurrens måste se till att det finns konkurrenter. Men vilka ska det vara? Är det till exempel skolor eller elever som ska konkurrera? Universitet eller forskare?

De som ska konkurrera behöver också uppleva sig själva och andra som konkurrenter, vilket kan vara en stor förändring för till exempel en lärare eller en läkare. Samtidigt måste det finnas något att konkurrera om.

Överraskande resultat

I boken lyfter forskarna fram flera, delvis överraskande resultat:

• Konkurrens kostar tid och pengar.

Svenska kommuner exempelvis har lagt ned stora resurser på att få skolor att börja konkurrera om elever. Om det har lyckats eller inte beror på varje kommuns förutsättningar och hur de arbetat med att organisera fram konkurrensen.

• Konkurrens uppstår inte alltid.

Att försöka organisera fram konkurrens kan misslyckas. I boken presenterar forskarna flera sådana exempel. När man i Schweiz gjorde försök att införa konkurrens mellan avfallshanteringsbolag började vissa bolag att istället se sig som återvinnings- eller energiföretag för att på så sätt undkomma konkurrensen.

• Konkurrens kan uppstå oavsiktligt.

Att locka med priser eller rankningar kan leda till att en situation blir till konkurrens utan att det finns någon vits eller syfte med det. Det kan till exempel handla om ett vetenskapligt pris som lurar in forskningsgrupper i konkurrens med varandra, trots att det inte är någon tävling.

• Konkurrens är svårt att avskaffa.

När en situation väl uppfattas som konkurrens är det svårt att organisera bort – något som ett globalt teknikföretag fick erfara. Efter att man köpt upp en tidigare konkurrent var det svårt att få de tidigare konkurrenterna att sluta se sig som konkurrenter, vilket hämmade samarbetsviljan.

• Konkurrens får ibland oväntade effekter.

Konkurrens har länge setts som något som bara finns av sig självt, men som också tvingar oss till andra ansträngningar. Sverige befinner sig till exempel under stark konkurrens från andra länder om innovationer, arbetstillfällen och forskare, vilket leder till att vissa politiska åtgärder blir nödvändiga. Men hur får man personer och organisationer att se sig som konkurrenter? Och vad ska de konkurrera om?

Kräver kunskap

– Konkurrens är ingen patentlösning som löser alla problem. Det kräver kunskap och behöver förstås som vilket annat verktyg som helst, sammanfattar Stefan Arora-Jonsson.

Redaktörer för ”Competition. What it is and why it happens (Oxford University Press) är Stefan Arora-Jonsson, Nils Brunsson, Raimund Hasse och Katarina Lagerström.