Alla sektorer kan förr eller senare bli granskade av media. Därför är det centralt att förbereda sig på vad som kan bli föremål för granskning, vad och hur man ska kommunicera när krisen väl uppstår, enligt Elin Boberg och Anne Ekberg.
Ny bok: Så hanterar ledare en mediekris
Ledarskap
När mediestormen slår till krävs det ett stabilt ledarskap och en organisation med krismedvetenhet. Kommunikationsrådgivarna Anne Ekberg och Elin Boberg betonar vikten av en proaktiv riskkultur – och att chefer är beredda att ta ansvar.
– Det viktigaste är att ta kontrollen, vara så transparent man kan och stå för det man säger. Det man säger måste vara sant, även om man inte alltid kan säga allt, säger Anne Ekberg.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
De två kommunikationsexperterna har tillsammans skrivit boken ”Granskad av media – från kris till kontroll”, som ska fungera som en praktisk handbok för både chefer, vd:ar, ledare och medarbetare att hantera mediegranskningar.
– En vanlig miss är att försöka ducka. Men det bästa är att möta media, visa öppenhet och att man tar situationen på allvar, säger Elin Boberg.
I boken ges exempel på hur man gör innan, under och efter en mediestorm. För att förbereda sig krävs det en organisatorisk mognad med bra kommunikation mellan ledning och medarbetare. Det är även viktigt att förbereda mediekontakter, speciellt i offentlig sektor som granskas ofta av media.
Kommunikationsexperterna uppmanar alla organisationer till att börja tänka mer redaktionellt, bland annat genom att skapa en löpande omvärldsbevakning. Ha koll på vilka frågor som diskuteras i branschen och förbered dig för att det som händer någon annanstans också kan drabba dig.
– Granskningen kommer sällan som en blixt från klar himmel. Redan när journalister börjar begära ut dokument kan man skapa sig en uppfattning om det finns något i de här dokumenten vi bör ha koll på, kan vi förbereda våra svar? Det är en process, säger Anne Ekberg.
Mediekriser blottlägger ofta styrkor och svagheter i en organisations kultur, kommunikationsvägar och ledarskap. I vissa fall har medarbetare fått information direkt från media, vilket kan sänka förtroendet för organisationen.
– Engagerade medarbetare som får läsa om en kris från media istället för att få information från ledningen kan verkligen skapa oro. Många är ju otroligt engagerade i sitt jobb och känner sig personligt utpekade när en kris sker även om de inte är involverade i det, säger Anne Ekberg.
Det kan i sig ge upphov till nya problem.
– Det är inte helt ovanligt att det slarvas med den interna kommunikationen och det i sig kan leda till fler kriser. Medarbetare som är villiga att gå direkt till media och säga hur det ser ut och hur de upplever det. Ibland kan det vara för att hjälpa till men ibland kan det vara för att man är missnöjd med hur företaget sköter det hela, säger Elin Boberg.
En mediegranskning kan få stora konsekvenser på både individ- och organisationsnivå, beroende på vad det handlar om. Även om media skiftar fokus snabbt så finns allt som publicerats kvar länge, vilket kan ha en effekt på företag på sikt.
Det är därför väldigt viktigt att analysera efterdyningarna av en medial granskning och utvärdera vad som gick bra och vad som måste förbättras om en liknande situation uppstår igen.
– Det handlar om att ställa sig frågorna: Var vi tillräckligt transparenta? Hade vi rätt talespersoner? Är vi rustade för kris? Och sen skruva på det utifrån och bygga den här krisorganisationen, säger Elin Boberg.
Det mest centrala budskapet i boken är att man inte ska vara rädd för media.
– Det viktigaste vi vill med boken är att ge stöd i krisen och hjälpa folk vara rätt rustade. Att de inte ska vara rädda för att prata med media, avslutar Anne Ekberg.