Inga produkter i varukorgen.
Nya kvalitetskriterier träder i kraft: ”Ställer mycket större krav på granskarna”
Kvalitetssäkring Senaste gången som kvalitetskriterierna för yrkeshögskolan sågs över var det OS i Sotji. Över tio år senare är det nu dags för en uppdatering och KM kollar hur förändringen landat hos Nackaakademin och Hermods Yrkeshögskola.
Bild: Skärmavbild Myndigheten för yrkeshögskolan, Adobe Stock
De nuvarande kvalitetskriterierna utformades mellan 2014 och 2018 av Myndigheten för yrkeshögskolan. Redan 2023 påbörjades dock en kartläggning av kriterierna som bland annat visade att det behövdes en tydligare gränsdragning mellan vilka kriterier som rör kvalitet och vad som ska bedömas vid en tillsyn. Syftet var också att skapa tydligare och mer ”träffsäkra” kriterier.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nu, 2026, blir första året som de nya kriterierna träder i kraft och Jennifer Baker Ribohn, pedagogisk kvalitetschef på Nackaakademin, ser positivt på de nya gränsdragningarna:
– Att gå från fyra till sju kriterier skapar en mer strukturerad och transparent modell. Särskilt viktigt är att resultat och effekt har fått större tyngd. Frågan om utbildningen faktiskt fyller sitt syfte behöver genomsyra hela utbildningscykeln. Att pedagogiskt ledarskap och läromiljö lyfts fram är också centralt för både genomströmning och kvalitet.
Bland annat blir arbetslivsanknytning ett eget kriterium och det tydliggörs att det systematiska kvalitetsarbetet behöver finnas i alla delar av utbildningen.
– Uppdateringen speglar tydligt hur arbetslivets krav på levererad kompetens har förändrats. Bedömningen blir mer nyanserad och omfattar fler delar av utbildningen.
Det ger också tydligare riktlinjer för hur anordnare ska säkerställa att studerande når rätt kompetens och att utbildningarna har hög relevans för arbetslivet, säger Jennifer Baker Ribohn.
”Metoden är avgörande för om kriterierna får någon inverkan”
En som däremot ifrågasätter nyttigheten i de nya kriterierna är Mari Lax, Utbildningschef med ansvar kvalitet och pedagogik på Hermods Yrkeshögskola. Hon vill för det första betona att innehållet i kriterierna är det samma som innan.
– Det som däremot är intressant är metodfrågan. Jag skulle vilja använda den här möjligheten till att lyfta svårigheten i att bedöma utbildningar via så här omfattande kriterier. Huruvida det kommer att bli likvärdigt återstår att se men det finns stora olikheter i bedömningen jämfört med de gamla kriterierna. De gamla hade samma innehåll men begärde mindre material, säger Mari Lax och fortsätter:
– Ett mer omfattande material skapar bättre förutsättningar att ta sig in i utbildningen men ställer mycket större krav på granskarna. Hur som helst är det metodfrågan som ur min synvinkel är avgörande för att utröna huruvida de nya kriterierna får någon inverkan eller inte.
Framöver kommer Nackaakademin arbeta med att se över och tydliggöra sina processer utifrån de nya kriterierna.
– Nackademin har redan etablerade direktiv och processer inom samtliga områden vilket gör att det inte handlar om ett omtag utan förtydligande. Nästa steg är att kommunicera förändringarna internt och säkerställa att arbetet dokumenteras och synliggörs på ett sätt som möter de nya kraven.
På Hermods yrkeshögskola ser Mari Lax inte att de nya reglerna kommer påverka dem nämnvärt.
– I dagsläget ser vi ingen större förändring men det beror ju såklart på utförandet av att följa upp dessa kriterier.
