Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Nyttja värdet i kvalitetsregistren

Förbättringsarbete Kvalitetsregistren inom vårdsektorn är tänkta som verktyg för att mäta, vägleda och utvärdera förbättringsarbetet. Men ofta finns en övertro på att datan automatiskt ska leda till förbättringar vilket gör att mätningarna stannar vid just siffror.

– Alla syften med kvalitetsmätning är inte kompatibla. Det handlar också om att hålla isär mätning för förbättring och mätning för att avgöra ersättning. Mäter vi enbart för ersättning blir vi mindre benägna att exempelvis anmäla komplikationer.

Det säger Johan Thor på Svenskt Forum för Vårdkvalitets seminarium Från ax till limpa. Han är specialist i socialmedicin och forskare vid Vinnvård Fellow of Improvement Science och studerar hur kvalitetsregister kan vara ett stöd i förbättringsarbetet.

– Förbättringar sker sällan av sig självt, utan kräver målmedvetet arbete. Och vill man nå bättre resultat måste arbetssätten förändras. För att vägleda förbättringar kan data över en längre period vara till stöd.

Syftet med Nationella kvalitetsregistren är att de ska användas integrerat för löpande lärande och förbättring och på så sätt leda till bättre hälsa, vård och omsorg. Johan Thor visar fall där kunskapen verkligen har spridits och kommit till nytta. Bland annat har mätningarna visat vilka höftproteser som fungerar bäst. Det har bidragit till att svenska sjukhus endast använder fem olika proteser istället 50. Lagerutrymmen blir mindre och kunskapen om proteserna som används större. Vid ögonoperationer där det tidigare förekom risk för infektion har registren visat vilken antibiotikabehandlings som minskar infektionsrisken.

Arbetsglädje viktigt

Johan Thor sammanfattar forskningen hittills med att kvalitetsregister kan användas för att vägleda och utvärdera kliniskt förbättringsarbete och stödja professionell utveckling. Men det är viktigt att nyttan är större än bördan, en stor del av kritiken pekar just på den tid registreringen tar och att det saknas samordning mellan exempelvis journalsystemen och kvalitetsregistren vilket kräver dubbelarbete i en redan pressad vardag.

– Det finns en övertro på att data enskilt och automatiskt ska leda till förbättringar, men det ska ses som grunden för förbättringsaktiviteter. Registerdatan är dessutom begränsad då det bara samlas in en gång per år. Den behöver kompletteras med temporära och lokala mätningar eftersom förbättringsarbete kräver tillgång till aktuella siffror, påpekar Johan Thor.

Han pekar även på viktiga grundförutsättningar för att lyckas med kvalitetsförbättringar inom vården. Dels att det kräver kunskap och arbete från alla vårdaktörer – sjukvårdspersonal, patienter och dess anhöriga, forskare och utbildare, planerare och de som håller i pengarna. Och arbetsklimatet är av största vikt.

– När förändringar görs måste vi också jobba för att behålla en bra arbetssituation med arbetsglädje, annars faller förbättringsarbetet, konstaterar Johan Thor.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.