Bygg in beredskapen i verksamheten – ”Behövs mycket mer systematik”

– Fokus har legat på icke mätbara värden, och det är också viktigt. Men det behöver finnas mycket mer systematik där. Man måste kunna mäta och påvisa ökad förmåga, och tydliggöra vilka insatser som ska göras nästkommande år, säger han.

Vissa beredskapsprocesser finns det större förståelse för, förklarar han, däribland IT-säkerheten.

– Men när det kommer till verksamhetens övergripande krishanteringsförmåga har väldigt få valt att mäta det, och istället bara frågat den som är anställd som säkerhetschef om när nästa krisövning ska bli av. Det är lite märkligt för när det kommer till i princip alla andra områden i verksamheten finns det tydliga mätetal och KPI:er, säger han.

I takt med ett försvårat omvärldsläge, såväl nationellt som geopolitiskt, har dock efterfrågan efter mätbarhet och systematik kring krisberedskap ökat avsevärt.

– Det finns ingen vedertagen modell för detta, och vi märker att de vi pratar med blir väldigt lättade över att få visualiserat för sig hur läget ser ut inom just deras verksamhet – oavsett var de arbetar någonstans, säger han.

Offentlig och privat sektor är tätt sammanflätade när det kommer till att bygga Sveriges resiliens förklarar Mats Bohman.

– Det är inte så att kommunerna ska lösa allt det här på egen hand. Mycket av det som ingår i våra samhällsbärande funktioner ligger utlagt på privata aktörer. Det här arbetet berör alltså alla.

Hur ska man då gå tillväga för att lyckas bygga in systematiskt beredskapsarbete i sin verksamhet? Till att börja med måste man syna sig själv i sömmarna, förklarar Mats Bohman.

– Vi måste veta var vi står och sedan identifiera var våra största brister finns. Det kanske inte alls så att en krisövning borde ha högst prioritet. Det kanske är viktigare att säkerställa att vi har en reservkraft i verksamheten, eller se över så att vår beredskapsplan ens är aktuell och uppdaterad, säger han.

Det vanligaste misstaget som verksamheter gör är att missa att se över grundpelarna inom organisationen innan man börjar se över beredskapsplanen. Många börjar med att diskutera fram strategier, vilket egentligen inte är till någon större nytta om fundamentala bitar som ledningsstrukturen – och vem som ska rapportera till vem – inte är fastspikad.

– Vi måste få upp förmågan till ledning. Man tar lätt för givet att de här bitarna redan finns på plats, men det vi ser är att de grundläggande stegen ofta har hoppats över.

Ett annat vanligt misstag är att tro att man ska skapa planer och förberedelser till alla tänkbara och otänkbara scenarion förklarar han. Det är slöseri på tid och resurser.

– Det är bra att förbereda sig men allting börjar med en stark ledningsstruktur. Den ska kunna stå pall både för en varusmärkeskris och ett krig. Och när den är på plats har vi skapat goda förutsättningar till problemlösning – och det är vad allt det här handlar om, avslutar Mats Bohman.