Inga produkter i varukorgen.
Så skiljer du på förbättring och förändring: ”Förändring kräver ingen kunskap”
Förbättringsarbete
Begreppen förändring och förbättring används ofta som om de betydde samma sak. Det är ett misstag som leder många organisationer fel, menar Marita Bergendahl, konsult och utbildare på Sandholm Associates.
– Att göra förändringar kräver ingen kunskap, det kan vem som helst göra. Men att förbättra kräver kunskap säger hon.
Foto: Stock Adobe
”Förändring” är ett just nu ett populärt ord som ofta tyvärr hyllas i ledarskap och i organisationer. Vi ska förändra strukturer, processer och arbetssätt – annars riskerar vi att halka efter. Men enligt Marita Bergendahl har förändring i sig ingenting med kvalitet att göra.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Förändring är ett lömskt ord. Det kan vara bättre, sämre eller bara annorlunda – men vi kallar allt för förändring. Det är först när vi arbetar med förbättringar som vi faktiskt jobbar med kvalitet, säger hon.
Skillnaden är avgörande. Förändringar kan genomföras utan djupare analys eller kunskap, men förbättringar kräver både förståelse för problemet och kunskap om hur det ska lösas. Därför är förbättringsarbete alltid förankrat i data och systematik – ofta genom metoder som Lean och Six Sigma.
– Förändringar kan vilken vem som helst göra som helst göra. Men förbättringar kräver kunskap, och det är där vi ofta brister i Sverige. Vi kan bli mycket bättre på kvalitet och förbättringsarbete, säger Marita Bergendahl.
Att förbättring kräver kunskap märks inte minst i mätningen. För att något ska räknas som en förbättring måste effekten gå att visa – kvantitativt eller kvalitativt.
– Att säga att ”det känns bättre” räcker inte. Det är respektlöst mot ledningen. Vi måste förstå problemet, sätta siffror på konsekvenserna och kunna visa vad vi uppnått, säger hon.
Mer än bara effektivitet
Förbättringsarbete handlar inte bara om effektivitet. Det är också nära kopplat till hållbarhet, säger Bergendahl. Genom att minska kassationer, omarbeten och transporter sparar verksamheten både resurser och klimatpåverkan.
– Kvalitetpionjären Armand Feigenbaum pratar om att alla fabriker har en fabrik i fabriken som tillverkar slöseri. När vi fokuserar på värdeskapande och reducerar slöserier kan vi skapa nöjdare kunder och bättre ekonomi – utan att behöva desperata omorganisationer, säger hon.
Det betyder inte att vi ska förkasta förändringsledningen, förändringsledning är jätteviktigt betonar Bergendahl. Dock måste vi förstå vad förändringsledning är.
– Förändringsledning handlar om att stötta människor genom den förändring de upplever när vi gör förbättringar. Det är en psykologisk kompetens. Förbättringsledning är något annat – det handlar om flödeseffektivitet, problemlösning och analys. Båda kompetenserna behövs, men de blandas ofta ihop, säger hon.
Omorganisera inte för sakens skull
Att många organisationer fastnar i återkommande omorganisationer är enligt henne ett tecken på att de inte arbetar systematiskt med kvalitet. I stället för att fokusera på kundvärde, reducera kvalitetsbristkostnader och arbeta långsiktigt försöker man lösa problemen med snabba krafttag – något som ofta leder till sämre resultat.
– Om vi jobbar med ständiga förbättringar behöver vi sällan omorganisera. Omorganisationer är ofta ett tecken på att ledningen inte vet vad den ska göra, men ändå vill visa handlingskraft. Det sliter sönder organisationer och påverkar kunderna negativt, säger Marita Bergendahl.
För att arbeta med kvalitet och ständiga förbättringar krävs både strategi, struktur och kultur. Strategi visar vägen och säkerställer att vi gör just de förbättringar som är viktiga för verksamheten, strukturen stödjer oss att arbeta värdeskapande och kulturen bär kraften och energin.
– Kultur och struktur måste gå hand i hand. Vill vi leda långsiktigt och värdeskapande handlar det inte om att förändra för förändringens skull, utan om att göra rätt saker på rätt sätt. Det är egentligen så enkelt, säger hon.
