Inga produkter i varukorgen.
Samhällsvetare går oftare på fake news än tekniker och humanister
Forskning
Det finns ingen klar koppling mellan högre utbildning inom samhällsvetenskap och vård och förmåga att skilja ut desinformation på nätet, visar undersökning.
Högre utbildning ingen garanti för källkritiskt tänkande. Foto: Pexels
Att förmågan att identifiera desinformation på nätet hänger ihop med utbildningsnivån är inget nytt. Mer förvånande är kanske att sambandet inte tycks gälla för dem som studerat vård- och samhällsvetenskapliga utbildningar. I alla fall enligt en nyligen genomförd studie vid psykologiska institutionen på Uppsala universitet.
– Med hjälp av en ny metod för att analysera digital källkritik ser vi att högre utbildning med inriktning emot humaniora och konst, liksom utbildning i teknik och naturvetenskap verkar hänga ihop med en bättre förmåga att skilja fakta från fejk, säger Mona Guath, en av forskarna som genomfört studien. Däremot verkar högre studier i vård eller samhällsvetenskap inte hänga ihop med större skicklighet att värdera digitala nyheter i någon större utsträckning, enligt forskarna.
Frågor i webbpanel
Studien som genomfördes baseras på svar från 1 222 svenskar i åldern 19–99 år och använder en ny metod för att analysera digital källkritik. Personerna deltog i en webbpanel och fick besvara frågor om sin bakgrund och attityder till nyheter i kombination med ett test där de fick bedöma trovärdigheten på mer och mindre trovärdiga digitala nyheter. Testerna undersökte deltagnas förmåga att identifiera vem som står bakom informationen, att bedöma bevis som används och jämföra olika utsagor om en omtvistad fråga. Deltagarna fick exempelvis försöka skilja nyheter från reklam, avgöra bevisvärdet i manipulerade bilder och jämföra sakliga nyheter med vilseledande nyheter.
Öppen inställning viktigt
Erfarenheter från arbetslivet med att jobba källkritiskt verkar också vara en bra förutsättning för digital källkritik. Ett mycket viktigt fynd är också att det över lag verkar vara viktigt att ha en ödmjuk och öppen inställning till nyheter från pålitliga nyhetskanaler.
– Detta kan mycket väl hänga ihop med en typ av intellektuell förmåga som inte mäts i traditionella intelligenstester. Det handlar nog snarare om ett aktivt öppet tankesätt som visat sig vara särskilt värdefullt när det gäller att identifiera falska och vilseledande nyheter, säger forskarkollegan och professorn i didaktik, Thomas Nygren.
Studien visar också på viktiga utmaningar för den högre utbildningen, menar forskarna. Det handlar om att få till en utbildning som ger goda ämneskunskaper och praktiska färdigheter i att navigera i digital information och en öppen attityd till ny kunskap i kombination med en analytisk skärpa.
– Det vi nu aktivt arbetar med i forskningen är att ta fram olika undervisningsdesign för att stödja dessa viktiga kunskaper, färdigheter och attityder. Särskilt stöd till grupper som inte lyckas särskilt bra på att bedöma vad som är trovärdigt kan ses som mycket angeläget, säger Thomas Nygren.
