Inga produkter i varukorgen.
Skolverket självkritiska: ”Lärare arbetar med kvalitet hela tiden”
Skola Stora delar av skolvärlden rasar över att lärare förväntas lägga tid på överdokumentation och irrelevant skolutveckling. Enligt Johanna Chung, undervisningsråd på Skolverket, behöver innebörden av systematiskt kvalitetsarbete förtydligas.
Foto: Stockadobe
Arbetet med det hårt mallade systematiska kvalitetsarbetet tar tid från verkliga utmaningar i klassrummen. Det menar flera personer från skolvärlden som Kvalitetsmagasinet har intervjuat. Bland annat skolledaren Linnea Lindquist som kallar systematiskt kvalitetsarbete för ett ”virus” i skolan, och som vill att skollagen ska revideras. Läraren och huvudskyddsombudet Per Edberg är trött på att man pratar över huvudet på professionen när det kommer till att säkra undervisningskvalitet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Johanna Chung är undervisningsråd på Skolverket, vars experter ger stöd i tillämpning av skollagen. Hon säger att myndigheten är självkritisk och väl medveten om dissonansen mellan läraryrket och skolutvecklare på förvaltningsnivå.
– Både vi och vår systermyndighet Skolinspektionen har länge fått tydliga signaler via våra kartläggningar, om att det finns utmaningar i att tillämpa skollagen som det är tänkt, säger hon.
Det är inte tänkt att skolutvecklare ska bestämma om skolans utveckling utan delaktighet från lärare, förklarar Chung. Tvärtom är undervisningen kärnan i kvalitetsarbetet, understryker hon, och därmed också lärarnas erfarenheter och upplevelser.
– Det här framgår av skolforskning, och vi på myndighetsnivå vet att lärarna redan arbetar med kvalitet. Lärare och förskollärare arbetar med kvalitet hela tiden. Det blir nog lätt en överdokumentation för att många är rädda att göra fel, säger hon.
Här tycker Johanna Chung att huvudmännen har ett tydligt ansvar.
– Vi vet att en del upplever att det enbart finns en top-down-styrning hos en del huvudmän och att en del huvudmän är lite väl snabba när det kommer till att fatta beslut om insatser, utan att genomföra en analys om orsakerna till att det ser ut som det gör. Insatser som lärarna kanske inte tycker är relevanta.
– Det är inte så det ska gå till, man borde istället vara otroligt lyhörd i styrkedjan och lyssna på de professioner som finns inom skolväsendet, säger hon.
Krav på systematiskt kvalitetsarbete blandas kanske ihop med kommunernas mål- och resultatstyrning ibland, förklarar Johanna Chung. Hon anser att Skolverket behöver göra mer för att stödja i tillämpningen av skollagen.
– Ett annat problem är att man inte tar sig tid att följa upp och analysera olika typer av insatser. Om man inte vet orsakerna till problemen kommer man ingenstans, därför gjordes ett förtydligande i skollagen för ett antal år sedan om att insatser ska baseras på en orsaksanalys, säger hon.
Skolverket håller nu på att ta fram en webbkurs som man hoppas kan ge en ökad förståelse för systematiskt kvalitetsarbete.
– Det är en sak att följa upp kvalitetsarbete i näringslivet där det man studerar är mätbart, men det förhållningssättet är inte applicerbart på skolan. Undervisningskvalitet är ingenting man mäter, utan där använder man sitt professionella omdöme.
Hon fortsätter:
– Det är olyckligt om lärare sitter och analyserar exempelvis elevhälsans resultat. Det ska elevhälsan göra. Lärarna ska undersöka vad som sker i klassrummen. Och huvudmännen ska inte berätta för lärarna om vad god undervisning är utan skapa förutsättningar för lärarna att höja undervisningen.
