Skolprofilerna: ”Systematiskt kvalitetsarbete är ett virus som måste raderas från skollagen”

Kvalitetsmagasinet har tidigare rapporterat om hur lärare vänder sig emot den utveckling skolan har gått mot de senaste decennierna. Linnea Lindquist, biträdande rektor, opinionsbildare och känd skoldebattör, och Per Edberg, lärare, huvudskyddsombud och fackligt förtroendevald på Sveriges Lärare, är två som gärna går i täten för en massiv skolreform.

– Vi måste stryka allt i skollagen som innehåller uttrycket systematiskt kvalitetsarbete, det är det enda sättet att lyckas säkra undervisningskvaliteten och skolresultaten. Jag ser på det skolans systematiska kvalitetsarbete som ett virus, säger Linnea Lindquist.

Hon arbetar som biträdande rektor i Stockholm och har tidigare gett ut flera böcker, bland annat En tickande bomb – en bok om skolsegregation, 2020, och Att vända en skola 2023. Hon är också återkommande krönikör i Expressen där hon skriver om skolans utmanande förutsättningar. Linnea Lindquist är trött på att beslutsfattare håller kvar vid ett system som professionen högljutt larmar om.

– Man verkar tro att man kan utveckla undervisningen i konferensrum och genom att prata sig fram till lösningar, men utan att involvera de som kan mest om undervisning. Väldigt lite av det systematiska kvalitetsarbetet utgår från våra faktiska behov, det utgörs istället främst av floskler, säger hon.

Tar tid från riktigt förbättringsarbete

Per Edberg är förskollärare sedan 33 år men arbetar idag även fackligt, som skyddsombud inom fackförbundet Sveriges lärare. När han började sin lärarkarriär i början av 90-talet fanns inte dagens dokumentationskrav. Det räckte gott med en planeringsdag och en utvärderingsdag per läsår – där man beslutade om vad som skulle prioriteras. I slutet av läsåret utvärderade skolpersonalen om insatserna hade haft önskade effekt eller inte.

– I slutet av 90-talet gick Tomtebogårdskolan här i Umeå med i Skolverkets projekt ”Kvalitet 2000”. Först var jag en av de mer drivande i det arbetet, vi la ner enormt mycket tid på att försöka systematisera vårt arbete i flera år efter det. När vi började reflektera över vilka effekter arbetet hade, så landade vi i att det inte har haft betydelse för kvaliteten, säger Per Edberg.

Personalen utför fortfarande ett systematiskt kvalitetsarbete. Det gör de för att de är skyldiga att göra det enligt skollagen, men också endast för att följa lagen.

– Det känns som att vi skriver för skrivandets skull. Nya lite mer oerfarna lärare lägger ner mycket tid på att få till rätt formuleringar, och försöker leta fel i arbetet för att kunna redovisa detta. Och det blir ju väldigt bakvänt när vi samtidigt lider av resursbrist, säger han.

Det finns så otroligt många perifera skolutvecklingstjänster i svensk skola, som inte arbetar med elever

Kvalitetsarbete inte fel i sig

Per Edberg upplever att det som kallas systematiskt kvalitetsarbete i skolan snarare är ett systematiskt kvantitetsarbete. Han skulle istället vilja att lärarna fick ägna sig åt kollegialt lärande i form av djupare samtal, och då om reella utmaningar som de möter i vardagen i klassrummen.

– Om jag ska vara ärlig kan jag säga att systematiskt kvalitetsarbete inte lyfter skolan det minsta. Det är snarare ett ordbajseri för att täcka över verkliga problem. Elever är inte produkter som man kan mäta på ett systematiserat sätt.

Kvalitetsarbete har en självklar plats i skolan menar Per Edberg, men det ska utgå från skolans verklighet.

– Om skolpersonalen ser att ”här brister det”, då är det de bitarna man måste tillåtas fokusera på. Och om vi har välutbildade, motiverade, engagerade och professionella lärare på plats får vi hög kvalitet – förutsatt att lärarna får tid för sitt arbete. Det har verklig betydelse för kvaliteten, inte hur mycket vi dokumenterar, säger han.

Skolledaren Linnea Lindquist tror inte att skolans kvalitetsarbete skulle upphöra om begreppet strategiskt kvalitetsarbete ströks ur skollagen.

– Jag har såklart sett skolor där kvalitetsarbetet har fungerat väldigt bra. Det är skolor som har utgått från det som skolpersonalen behöver för att lyckas, och där fungerar undervisningen väldigt bra. Tyvärr är det inte så vanligt, säger hon.

Hon menar att synen på kvalitetsarbete inom skolan, så som den ser ut idag, är förminskande gentemot lärarkåren.

– Processtödjare, projektledare, och andra typer av verksamhetsutvecklare. Det finns så otroligt många perifera skolutvecklingstjänster i svensk skola, som inte arbetar med elever. De tjänsterna borde man avsluta pronto – för att kunna arbeta ute i skolorna istället.