Sociala innovationer för hållbarhet – en ny sorts affärslogik

’Vad är det som kännetecknar sociala initiativ som skapas för att rädda klimatet? Och hur kan företag reproducera dessa? Det ville doktoranden Lucas Haskell som är aktuell med sin doktorsavhandling  Social innovation and environmental sustainability – Towards strongly sustainable social innovation, vid Umeå universitet.

– Min studie är delvis finansierad av Coompanion Västerbotten, men ämnet utgår också från mina egna intressen – och att det finns en forskningsbrist kring det här, säger han.

Ja, för tidigare forskning om social innovation fokuserar generellt på andra saker än mänskliga beteenden kopplat till klimatinnovation. I Lucas Haskells studie ingår flera olika sociala initiativ, bland annat inom second hand-marknaden och mobilitets- och transportsektorn. Ett av de studerade företagen vill minska människors bilåkande och löser detta genom att hyra ut lådcyklar via en delningstjänst. Det företagen har gemensamt är att de ofta drivs av andra incitament än ekonomiska.

– Det mest intressanta var att företagen jag studerade var så pass fokuserade på själva problemet. Den handlade inte om att tjäna pengar på olika initiativ utan att faktiskt försöka hitta lösningar, säger han.

Detta blev tydligt när han fann att aktörerna ofta gjorde insatser som skulle underlätta för varandra snarare än skapa konkurrens.

– Exempelvis inom second hand-området, där uttryckte företagen att det var viktigare att stärka den egna marknaden gentemot ny konsumtion-branschen, än att gynna den egna affären, säger han.

De företag han intervjuade uttryckte också glädje över att deras initiativ gav ringar på vattnet och spred sig till andra städer och samhällen.

För att ändra människors beteenden – eller som Lucas Haskell kallar det i sin studie; social praktik – behöver man hitta nya infallsvinklar.

– Man måste våga sticka ut hakan lite och skapa en helt ny tjänst från det som redan finns. Annars blir det svårt att ändra någons beteende. Det krävs en tydlig motivation.

Varför tror du att det miljömässiga perspektivet inte har fått så stort utrymme tidigare, när man har pratat om social innovation?

– Begreppet har historiskt sett varit mer kopplat till sociala problem så som integration. Det kan också handla om synen på hållbarhet, att det har tre ben: ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Nu ser man att den miljömässiga hållbarheten är grunden till den sociala och ekonomiska hållbarheten, och att det inte är tre parallella spår.

Hur skulle du vilja titta vidare på det här området?

– Det vore intressant att jämföra svenska sociala innovation för hållbarhet med andra länders initiativ. Vilka faktorer och beteenden är det som skapar framgång i andra länder? Där finns det mycket att titta närmare på.