Stora kommunala skillnader i lönsamma effektiviseringar

– För att samhället ska kunna nå de högt uppsatta klimatmålen behöver effektivisering kunna ske på industriell skala. Effektivrapporten visar att det råder stora skillnader mellan kommuner, de stora variationerna i taxor och lönsamhet försvårar för Sverige att energieffektivisera sitt flerbostadshusbestånd, säger Louise Wall, ordförande Nils Holgerssongruppen, i ett pressmeddelande.

Mest lönsamma har eleffektiviseringarna varit. Värdet av en eleffektivisering har sedan föregående effektiv-rapport år 2015 ökat med nästan 75 procent. Prisnivå mellan olika elområden i kombination med hur elnätsavgiften är uppbyggd innebär att det kan skilja hela 135 procent på värdet av en effektivisering. 

– Med marknadskrafter som styr mot ett mål medan nationella mål och styrmedel som styr mot ett annat hamnar fastighetsägare i en utmanande sits. Här är det önskvärt med en bättre harmonisering, säger Louise Wall.

Rapportens viktigaste slutsaster:

• 25 procent lägre behov av fjärrvärme, el, vatten och hämtning av hushållsavfall leder inte till 25 procent lägre kostnad för konsumenten.

• Storleken på kostnadsminskningen beror både på prisnivå och på hur stor del av priset som består av fasta kostnader. Fasta komponenter i taxekonstruktioner minskar lönsamheten vid effektivisering och därigenom minskar incitamenten att effektivisera.

• Prisnivån har generellt störst betydelse för lönsamhet vid effektivisering. Merparten av det ökade värdet av effektivisering har att göra med ökade prisnivåer.

• Vid en jämförelse mellan kommunerna är skillnaderna i kostnadsminskning stora när en effektivisering genomförs. Det betyder att lönsamheten för samma effektiviseringsåtgärder skiljer sig mycket åt beroende på var i landet man bor.