Enligt statens offentliga utredning om tillgänglighetsdirektivet har 36 procent av den svenska befolkningen en funktionsnedsättning, och tillgänglighetsdirektivet är ett sätt för EU att undanröja hinder för människor genom att ställa krav på vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.
Tillgänglighetskrav på produkter och tjänster ökar
Ny lag Från och med den 28 juni 2025 kommer EU:s tillgänglighetsdirektiv tillämpas i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Det här bör berörda organisationer göra idag.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– I grunden handlar tillgänglighetskraven om universell utformning – att vi ska designa för hela den stora variation av förmågor och egenskaper som kännetecknar oss människor, säger Pär Lannerö, tillgänglighetsexpert på PTS, på myndighetens hemsida.
Sex kategorier av konsumenttjänster omfattas av kraven.
- Elektroniska kommunikationstjänster såsom telefonsamtal, e-post, sms, chatt eller videosamtalstjänster
- Medietjänster
- Vissa tjänster för persontransporter såsom webbplatser, appar och elektroniska biljetter
- Banktjänster såsom internetbank och informationsmaterial
- E-böcker
- E-handelstjänster
Och sju kategorier av produkter omfattas också.
- Datorer såsom persondatorer eller smarttelefoner, inklusive operativsystemen
- Betalningsterminaler
- Automater för kontanthantering, biljettförsäljning och incheckning
- Interaktiva informationsterminaler, till exempel för presentation av tågtider
- Utrustning som används för att komma åt kommunikationstjänster, såsom routrar eller modem
- Utrustning som används för att komma åt medietjänster, till exempel digitalboxar eller Smart-TV
- Läsplattor
Många berörs av lagen
Men vilka är kraven? Enligt PTS kommer de som tidigare har jobbat med DOS-lagen att känna igen mycket av de nya kraven. Gränssnitt och innehåll på webbplatser och appar ska till exempel leva upp till principer som känns igen från standarden WCAG.
I Sverige genomförs direktivet genom lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (2023:254), och många företag och organisationer berörs av de nya lagkraven. Enligt tillsynsmyndigheten PTS är det hög tid för organisationer att förbereda sig, bland annat för att slippa sanktioner.
– Se till att någon har ansvar för tillgänglighetsfrågorna, så att de inte faller mellan stolarna. Kanske behöver ni även rekrytera någon med tillgänglighetskompetens, säger Pär Lannerö.
Fråga
Vad händer om organisationen inte hinner?
Det finns sanktioner för berörda företag och organisationer som inte lever upp till tillgänglighetskraven.
- Man får inte tillhandahålla sina produkter och tjänster på EU:s marknad om tillgänglighetskraven inte uppfylls
- Organisationer riskerar också sanktionsavgifter på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor
Källa: PTS
PTS tipsar också om att kartlägga nuläget för att sedan kunna åtgärda eventuella brister på produkter eller tjänster. Avtal och mallar behöver också ses över, för att se till att produkter och tjänster som köps in lever upp till nya tillgänglighetskrav.
– Observera att man ansvarar för hela sin tjänst eller produkt. Det går inte att säga att ansvaret ligger hos en leverantör av ett delsystem. Man måste välja leverantörer som klarar kraven, säger Pär Lannerö.
Det finns dock undantag till lagen. Mikroföretag, alltså företag med mindre än 2 miljoner euro i omsättning och färre än tio anställda, undantas till exempel från vissa av tillgänglighetskraven. Dock måste alla företag som vill ta del i offentliga upphandlingar leva upp till tillgänglighetskraven.