Utredarens förslag kan sätta stopp för glädjebetygen

– Att få ihop en utredning av denna omfattning kräver enormt mycket arbete. Dels ska manuset hänga ihop, dels för vi löpande diskussioner med olika experter på området, för att förankra materialet. Risken är då stor att innehållet sprids på annat håll.

Magnus Henrekson ville vara först med att berätta, för att kunna diskutera saken på ett konstruktivt sätt. Han är fortfarande intresserad av att höra invändningar och nya inspel, även om han i stort sett har landat i att innehållet kommer att bli på det sätt som är tänkt.

– Det finns inget betygssystem som saknar nackdelar, men vi försöker bemöta alla invändningar så bra vi överhuvudtaget kan i analysen.

Enligt Magnus Henrekson är ett väl utformat och kunskapsdrivande betygssystem en nödvändig komponent om dagens marknadssystem på skolområdet verkligen ska leda till innovation och förbättrade resultat jämfört med den tidigare statliga monopolskolan. Det finns förvisso ingen anledning att använda betygssättning som konkurrensmedel om det inte råder någon konkurrens, men marknaden kan leda till stora förbättringar och innovationer – om de olika aktörerna blir kunskapsdrivna. Och det tror Henrekson att hans förslag kan åstadkomma – genom att kalibrera betyg.

– Vi är otroligt glada över reaktionerna vi fått. Generellt sett jublar lärarna, för de kommer kunna fokusera på att undervisa. Sedan har vi fått in synpunkter, till exempel från några som är rädda för att högpresterande elevers betyg kommer att sänkas i kalibreringen. Men så kommer det inte att bli.

”Kommer inte vara svårt”

Redan 2009 började Henrekson visa intresse för ämnet betygsinflation, och löpande har han skrivit om hur det svenska skolsystemet leder till bristande likvärdighet, bland annat i rapporten ”Vinstintresse som samhällsintresse?”.

– Nu går vi tillbaka till konkreta kursplaner, och nationella proven rättas centralt.

En svårighet vid ändring av betygssystem är ju begripligheten – att alla tolkar systemet olika? Hur förhindrar man det?

– Det kommer ju vara en viss inlärningsperiod i början, men om lärare sätter för höga eller låga betyg så kommer de att märka det via nationella proven. Vi har testat systemet på fokusgrupper, och efter bara några minuter förstår de. Det här kommer inte vara svårt.

F en stupstock

En av de som ser fram emot att läsa Magnus Henreksons utredning är Linnéa Lindquist, biträdande rektor vid Husbygårdsskolan och en av årets sommarpratare i P1. I sitt sommarprat pratade hon bland annat om betyget F och benämnde det som en stupstock i ett system där skolplikt råder.

– Vi får se vad utredningen kommer med. Jag är inte förvånad över att en utredning föreslår att F-betyget tas bort. Sen vet vi ju inte om det kommer att klubbas igenom i riksdagen, men om Henreksons andra förslag faller i god jord så är det svårt att se att det här med F inte går igenom, säger Linnéa Lindquist.

Än så länge tycker hon att huvuddragen i Henreksons utredning verkar kloka.

– Sedan kan man ju inte ändra ett betygssystem i en handvändning. Men det är taktiskt att lyfta på den våta filten redan nu. Det är ju helt orimligt att ha den här stupstocken som hindrar elever från att studera vidare. Alla behöver inte komma in på nationella program, men det måste finnas vägar.

Hur skulle det påverka lärares jobb, tror du?

– Det kommer i alla fall att förbättra lärares arbetsmiljö.

Men Linnéa Lindquist ser också potentiella oönskade effekter av Magnus Henreksons förslag. Om skolor inte kommer kunna använda höga betygssnitt som marknadsföring så ser hon att friskolors incitament att ta in högpresterande elever kan öka.

– De som vill kommer hitta nya sätt att korrumpera på.

På det svarar Magnus Henrekson att han inte kan påverka de skolor eller de huvudmän som agerar på ett olagligt sätt. Men han tror att hans förslag till regeringen, kombinerat med nuvarande regler, kommer sätta stopp för sådant.

– I Sverige är det kötid som gäller. Man kan inte välja och plocka ur kön. Dessutom kommer högpresterande elever inte vilja gå på dåliga skolor, så sämre skolor har ingen chans. De kommer inte ha något annat val än att bli mer kunskapsdrivna, avslutar Magnus Henrekson.