Tillitsbaserad styrning – ”Börja med ekonomichefen!”

Styrning Det finns ingen färdig modell för tillitsbaserad styrning, men tillitsforskaren Louise Bringselius skulle gärna vilja se att fler inledde arbetet med att ändra styrningen och tona ned ekonomiavdelningens krav på rapportering.

Tillitsbaserad styrning – ”Börja med ekonomichefen!”
Louise Bringeslius har över 20 års erfarenhet av forskning inom styrning och ledarskap. Foto: Li Fernstedt

Det kan var svårt att veta var man ska börja när en organisation ska decentraliseras för att frigöra kraften hos medarbetare, och i slutändan komma kunden så nära som möjligt. Börjar man med ledningen? Inom avdelningarna? Det finns inget facit, men enligt Louise Bringselius tenderar organisationer ha lättare för att börja med det relationella över det strukturella.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Om jag hade fått önska så skulle man börja med ekonomichefen. Idag är det för stor administrativ börda inom diverse organisationer, och den bördan härrör ofta från ekonomiavdelningen. Det är inte medarbetarnas attityder som är det största problemet, utan systemen, säger hon.

”Ekonomistyrning tog bort engagemang”

Det strukturella är svårare att ändra, men avgörande för att lyckas med tillitsbaserad styrning, enligt Louise Bringselius. Det berättade hon på SKR:s kommundirektörsmöte den 26 april. På plats var även Mikael Persson, Kävlinges kommundirektör som varit med och implementerat tillitsbaserad styrning. Innan sin nuvarande tjänst var han Kävlinges ekonomichef, och då var det hans erfarenhet att fokus för ofta låg på siffror.

– Vi hade tidigare en stark ekonomistyrning i vår organisation och jag såg att det tog bort engagemanget och kraften. Vi pratade väldigt lite om vilka vi var till för eller vad vi åstadkom, sade Mikael Persson under SKR:s kommundirektörsmöte den 26 april.

När han blev kommundirektör lovade han att fokus skulle ligga på förbättringar, på det villkor att tjänstemännen höll koll på sin ekonomi. Louise Bringselius tycker det är uppfriskande med en tidigare ekonomichef som inser problem med rådande kontrollsystem.

– Många är nöjda med nuvarande kontroll- och styrningssystem även om verksamheten går på knäna. Ekonomin är alltid högst upp på dagordningen trots att det är viktigare att fokusera på sitt uppdrag. I stället har ekonomichefer blivit en sorts systemväktare, säger hon.

Ändamålsenlig uppföljning

Louise Bringselius ser fram emot bättre och mer ändamålsenlig uppföljning som gör nytta, såsom en mer flexibel och samskapad styrning. Hon ser flera exempel på organisationer som samlar in data utan att tänka över vilken nytta det gör. Enligt bland annat Riksrevisionens granskning av Öppna jämförelser i socialtjänsten 2021 används bara en liten del av den stora mängden information som kommuner lämnar till utveckling.

– Kontroll bidrar också till tillit, men inte när det blir för mycket kontroll och fel typ av kontroll skapar det snarare rädsla.

Tillitsbaserad styrning har kritiserats, nyligen i en rapport av SNS. Forskarna menar att tillit inte kan styras fram. Vad säger du?

– Det var en väldigt okunnig rapport. Det är min kommentar, säger Louise Bringselius.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.