Tydliga kvalitetsbrister i polisens digitala kommunikation – “Behöver bli bäst i klassen”

Polisen var tidigt ute med att använda sociala medier för att berätta om sin verksamhet och stärka sitt varumärke hos lokalbefolkningen. Idag har polisen en omfattande digital närvaro med många olika konton, både på nationell och lokal nivå. Men enligt forskaren Jens Alvén Sjöberg präglas kommunikationen av ett grundläggande problem: användningen sker ofta utan ett tydligt syfte.

– Det stora problemet är att polisen använder sina sociala medier utan ett tydligt syfte – att motverka och utreda brott och skapa trygghet i samhället. Det blir ganska mycket information som läggs ut, men det finns ingen tydlig idé om vad fokuset ska vara, säger Jens Alvén Sjöberg.

I praktiken blir sociala medier ofta en kanal för att visa upp verksamheten och stärka bilden av myndigheten – snarare än att bygga relationer, skapa trygghet och öka tilliten i lokalsamhället. Det är problematiskt, menar forskaren, eftersom trygghet är ett centralt uppdrag för polisen.

– Trygghetsuppdraget blir en biprodukt. Det kommer lite när man har möjlighet, men det borde vara huvudfokus, säger Jens Alvén Sjöberg.

Saknas nationell styrning 

Polisen har ett komplext uppdrag vilket gör att de inte kan kopiera andra myndigheters sociala medieanvändning rakt av, menar forskaren. Mycket av polisens arbete med sociala medier har drivits av eldsjälar inom lokala polisområden. Arbetet har skett utan tydliga riktlinjer, strategi eller ansvarsfördelning. Det har förbättras över tid, efter kritik från både media och forskning, menar Jens Alvén Sjöberg.

– I grund och botten handlar det om trygghet och relationsskapande till demokratin och våra myndigheter. Nu lever vi i en digital värld och polisen är en myndighet alla har en uppfattning om. Polisen måste vara bäst i klassen på att kunna jobba med sociala medier och sin digitala närvaro helt enkelt.

Polisens kommunikationsarbete präglas av stora skillnader i hur olika lokalpolisområden arbetar. Vissa har haft nära stöd av kommunikatörer, andra har i praktiken fått testa sig fram. Forskaren beskriver också hur otydlighet kring officiella och inofficiella konton bidragit till frågor från allmänheten om vem som faktiskt kommunicerar och varför. 

Bör präglas av dialog

För att höja kvaliteten i polisens kommunikation behöver den digitala närvaron präglas mer av medborgardialog och relationsskapande, inte bara som ett sätt att nå ut med information. Den digitala närvaron behöver kopplas närmare det operativa arbetet och bli tydligare med vad polisen gör och varför.

– De måste förklara vad det är de gör, hur och varför de gör det och vem som ska göra det i sociala medier, säger Jens Alvén Sjöberg.

Han betonar samtidigt de begränsningar som finns. Polisen kan inte diskutera brottsutredningar fritt, bland annat på grund av sekretess. Men det är inte ett argument för passivitet, menar han – snarare för att välja rätt innehåll.

– Kommunicera inte om brottsutredningar. Kommunicera om sådant som gör att allmänheten kan känna sig trygga, sådant som är mer vardagligt.