Vi-känslan lyfte Älta skola

Älta skola i har tilldelats Nacka kommuns Utmärkelse för Kvalitet i Nacka två gånger, 1996 och 1999. Det är tack vare att man startade tidigt med sitt kvalitetsarbete, fått alla personalkategorier att delta i det och har en engagerad rektor.

Utmärkelsen i Nacka har som så många andra utmärkelsen ett uttalat syfte att plocka fram goda exempel. Älta skola kan tjäna som ett gott exempel i kraft av att de är långt framme på sitt område, men också därför att man startade tidigt med sitt kvalitetsarbete. Bakom utmärkelsen ligger ett hårt arbete, i viss mån framtvingat av att skolan vuxit kraftigt under 1990-talet.

– När jag började som rektor 1992 hade vi 220 elever från förskola till sjätte årskursen, berättar rektor Inger Wahlström. Nu har vi 540 elever inrymda i 7 byggnader.

Den snabba tillväxten och en mycket heterogen personal på cirka 75 anställda, varav 30 lärare, fritidspedagoger och förskollärare fick Inger Wahlström att fråga sig hur man skulle kunna samarbeta på ett bra sätt och skapa en ”vi-känsla”.

Skapa vision

Det första de tog itu med var att arbeta fram en vision som alla skulle kunna ha som ledstjärna. Tanken var att skapa en gemensam grund att stå på, som alla kunde ställa upp på.

– Hela personalen var med i arbetet och vi hade brainstorming i grupper, berättar Inger Wahlström. Det var ett svettigt arbete, men vi var klara med visionen 1995.

Alla anställda har skrivit på att de ställer upp på visionen som lyder:

”Älta skola sjuder av liv, värme och engagemang, glädje och gemenskap. Alla är delaktiga och tar ansvar. Alla är kunskapare och har lust att lära. Varje elev som går ur Älta skola ska respektera andra, ta ansvar och veta: ’Jag kan, jag duger’.”

Kunskapssyn

Efter arbetet med visionen tog man snabbt tag i områdena ”kunskap” och ”relationer”, vilket utmynnade i de två dokumenten ”Vår syn på kunskap” och ”I vår relation till varandra stödjer jag följande…”

– Mycket här handlar om att respektera varandra och att undvika skitsnack i korridorerna, betonar Inger Wahlström. Personalen ska alltid kunna gå tillbaka till våra basdokument och vår vision om de är osäkra.

Självklart används dessa dokument vid anställningsintervjuer och nyanställda måste ställa upp på dess innebörd. Enligt Inger Wahlström handlar det i hög grad om tydlighet om man ska nå framgång i sitt kvalitetsarbete, som hon betecknar som en ständig process med förbättringsåtgärder. Att de själva lyckats så pass bra tillskriver hon den bas de tidigt skapade och i viss mån ett tydligt ledarskap.

Verksamhetsidé

Senare har de på Älta skola tagit fram en verksamhetsidé med orden ”Älta skola med fokus på lärande”. Liksom det mesta med denna skolas kvalitetsarbete finns verksamhetsidén preciserad i ett antal punkter:

– Ett livslångt lärande – vårt mål.

– Kunden – vår uppdragsgivare.

– Ständiga förbättringar – ett måste.

– Tydliga mål – en framgångsfaktor.

Man började alltså tidigt att använda sig av kundbegreppet när det gäller elever och föräldrar, något som en del inledningsvis hade svårt med. Men när man, enligt Inger Wahlström, översatte kundbegreppet med ”den jag är till för” så blev acceptansen bättre. Idag är det inte någon som längre ifrågasätter begreppet kund.

– Det har snarare medfört att medarbetarna blivit bättre på att tala om vad, hur och varför de gör saker, betonar hon. Vi vet också att föräldrar känner sig tryggare om personalen agerar mer professionellt, vilket kundfokuseringen bidragit till.

Sökandet efter kunskap har också blivit tydligare som mål för Älta skolas verksamhet. Det krävs engagemang och arbete för att nå kunskap och det är viktigt att förmedla denna värdegrund till eleverna.

Kontinuerligt förbättringsarbete

På Älta skola arbetar personalen med ett kontinuerligt förbättringsarbete. Inledningsvis tog man hjälp av en konsult för att skaffa sig ett verktyg. Numera har man stormöten där man identifierar förbättringsområden, tar reda på vilka åtgärder som krävs för att nå målet och om det behövs pengar. Därefter blir någon ur personalen handläggare och en grupp bildas för att genomdriva projektet. Sedan genomförs det och utvärderas. Förbättringsprojekten varierar i längd och kan exempelvis handla om allt från att på några månader få en snyggare och renare skola till att lägga bättre kursplaner.

– Arbetssättet har fungerat mycket bra och alla vill ha det kvar, även om åtskilliga var skeptiska när vi började och det tog lång tid att komma till skott, säger Inger Wahlström. Effekten av projektarbetsformen har blivit att olika personalkategorier börjat arbeta tillsammans och att personalen upptäckt att det finns många andra duktiga människor ur andra yrkeskategorier än deras egen.

Kort sagt har arbetsmodellen skapat mer engagemang, inte minst genom att ansvar delegerats ut.

Utveckla ansvar

Ett processtänkande har också introducerats och man har identifierat huvudprocessen som ”lärande”, där en av de viktigaste delprocesserna är att ”utveckla ansvaret för det egna lärandet”. Detta har i sin tur lett till att man fokuserat arbetet tydligt på att ge eleverna redskap för sitt ansvarstagande; redskapet heter Portofoliometoden.

– Den går ut på att träna eleverna att utifrån läroplanens mål sätta egna mål, påpekar Inger Wahlström. De får själva välja hur de ska jobba, men får naturligtvis hjälp av lärarna.

Metoden erbjuder till exempel olika valfria sätt att redovisa vad man lärt sig som att skiva ner resultatet, redovisa det muntligt eller via prov. Det viktiga är att bevisa att man lärt sig och vet hur man lär sig. Metoden har också lett till att eleverna fått större självförtroende och har fördelen att man utgår från elevens egna förutsättningar. Inger Wahlström citerar gärna vad en elev sa till henne vid förra skolavslutningen:

”Förut gjorde jag vad läraren sa, jag visste inte alltid varför och glömde sedan bort det. Nu sätter jag egna mål, vet hur jag lär mig och vad jag kan. Och jag vet vad jag behöver förbättra.”

Själv tycker Inger Wahlström att arbetet i skolan har blivit mycket roligare sedan de började med sitt kvalitetsarbete. Att de sedan fått två utmärkelser för sitt arbete är bara ytterligare en bekräftelse att de är på rätt väg. Men den största bekräftelsen är ändå att eleverna trivs och att allt fler föräldrar vill att deras barn ska gå på Älta skola.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.