Vitsen med lite smuts och avundsjuka i kvalitetsarbete

Krönika Branscher behöver varandra och vi människor behöver varandra. Därför är det en bra idé att ta in andra dicipliners perspektiv i samtalen. Vad skulle hända om vi plockar in en filosof i ledningsgruppen?

Vitsen med lite smuts och avundsjuka i kvalitetsarbete
Åsa Lundquist Coey Dr (PhD) i Komplexitet och Management, ledarskapskonsult och föreläsare. Foto: Mikael Sjöberg.

Man blir själv ängslig av uppenbar ängslighet, oro och överdrifter. Inte är väl mänskligheten så naiv så att den tror att den kan klara sig utan just – mänsklighet?

Det som föranledde dessa tankar var Almedalsveckans hetaste bufférätt i år: ai – Articifiell Intelligens. Den togs upp inom de flesta områden och på många olika sätt: sjukvård, skola, arbetsmarknad, banksektor från ”vem äger vår data”, ”inga samhällsutmaningar kan lösas utan digitalisering” till frågan om huruvida humaniora överhuvudtaget behövs när nu intelligenta maskiner finns.

När tusentals personer i en stor organisation ägnar sig åt att värdera, bedöma och tolka olika utifrån sina värderingar och sin ideologi kan det självfallet bara bli olika resultat. En entusiastisk talare ansåg att fördelen med den ”nya, sköna världen” var att ett tiotal personer kommer att sköta programmeringen av de algoritmer som behövs för en mer rättvis bedömning än om vi alla stoppar fingrarna i syltburken. Detta verkade bättre eftersom den osäkerhet och de orättvisor som olikheter i tolkningar som alla vanliga människor genererar kan sluta hur som helst! Dessa tio personer behöver således ha en oklanderlig etik och moral, så fria som möjligt från fördomar. Vi behöver därför ta fram önskemänniskan som kan göra dessa rätta och riktiga programmeringar.

Samtal om etik

Vikten av att vi alla för samtal omkring dessa etikfrågor betonades (de gör alltid det i dessa sammanhang för säkerhets skull) och vi borde alla vara så pass medvetna och ta vårt ansvar för att belysa och diskutera dessa frågor, det räcker inte med att man tar in någon ”filosof i ledningsgruppen” som någon uttryckte det.

Men här ligger problemet. Om det faktiskt vore så att man tog in en filosof i ledningsgruppen eller om det vore så att människor generellt vore intresserade av att samtala om etikfrågor i ledningsgruppen så vore det inga problem. De facto så är det väldigt få filosofer som sitter i ledningsgrupper, styrelser eller Advisory Boards. Man finner heller inte särskilt många sociologer där. Eller antropologer. Eller socialpsykologer. Eller ens psykologer eller statsvetare. Eller etnologer. Eller kulturgeografer. Eller representanter från mitt eget fält, komplexitet. Dessa discipliner är sällan representerade på samhällsarenan överhuvudtaget.

Däremot är det många jurister, ekonomer och ingenjörer och väldigt många från just tech-branschen av förklarliga skäl.

Kan inte se själva

Att en bransch själv ska kunna se och hantera de olika etiska/moraliska frågeställningar som uppkommer i snabbväxande verksamheter är naivt. Vad ska vi med tandläkare till om vi kan dra ut tänder själva? Det problematiska är att kunskap inte kan hantera kunskap. Kunskap hanteras utifrån de förmågor till att värdera kunskap som bra/dåligt, rätt/fel som vi också har. Dessa förmågor, i sin tur, uppstår och utvecklas av erfarenheter som livet ger oss.

Av nyfikenhet som baseras på intresse och i många fall åratals av praktik och studier av frågor om hur civilisation och civila beteenden uppstår, hur folk arbetar samman eller inte, hur vi konkurrerar och samarbetar samtidigt och hur vi alla finns i makt-relationer med varandra. Vår förmåga till att vara omdömesfulla grundläggs i otaliga olika samtal och reflektioner utifrån en mängd olika kunskapsfält och discipliner.

De sidor av oss som vi ogärna betonar, svagheterna, sådant som vi inte gärna vill se, som vi försöker dölja för andra och oss själva, det smutsiga och osmakliga, sådant som avundsjuka, svartsjuka, missunnsamhet, skadeglädje, är de kvaliteter som samtidigt ger upphov till nyskapande och kreativitet som i sin tur leder till att vi kan vara så innovativa. Tar man bort svagheterna tar man också bort vår mänsklighet. Då är vi inte längre människor.

Ta bort det svaga

Känslan och retoriken i mainstream management är att vi helst borde försöka ta bort det svaga genom ett envist fokus på att vi borde förbättra oss, att vi ska ’höja’ oss och bli lite bättre, lite mer airbrushed och photoshopped. Lite mindre som en stackars fattig, syndig människa.

Filosofi är ett fundament för frågor som ”Vad innebär ett bra liv”, ”vad borde jag tro på”, ”när ska jag inte tro”, ”vad är meningsfullt med jobbet”? Omdöme formas i och med att vi deltar i livet och allt dess skiftande och motsägelsefulla och tvetydiga spektrum. Att delta i livet och allt i det innebär att gå utanför sina affärsområden. Att gå utanför sin profession, sitt yrkesområde. Att påverkas inom många områden och samtidigt påverka desamma. Att inte bara gå på teater utan också på en fotbollsmatch, att läsa litteratur utom mitt eget arbetsfält och intressera mig för andra, nya och främmande områden.

Att delta i livet innebär även att vi går på nitar och hanterar dem och går på fler nitar och hanterar dem i våra olika sociala spel.

Vi samskapar

Branscher behöver varandra. Människor behöver varandra. Vi samskapar det samhälle, de strukturer och de normer som vi finns i. Vi gör det utifrån vår verklighet, vår mänsklighet, vår riktighet. Vi är verkliga, irl. Vad vi finns i uppstår av vad vi alla dagligen gör i det lilla, i mikroaktivitet. Våra aktiviteter bildar mönster över tid som vi påverkas av och samtidigt påverkar. Det vi dagligen gör är inte alltid det vi borde göra som är ett ideal. Överdrivs bilden av idealmänniskan så uppstår oro och ängslan hos oss, vi fylls av skam över allting som vi inte är och tror att vi borde vara, den nya drömmänniskan, den som tar mogna, kloka och väl övervägda beslut baserat på ”helheten”.

Att kunna lyssna, försöka förstå och ta in andra discipliners perspektiv kan leda till fler nyanser av samtalen och minskad ängslan och oro. En verksamhetsantropolog skulle kunna bidra med synsätt på hur människan som gruppvarelse beter sig och varför, hur vi anpassar oss till olika arbetslivsmiljöer och de kulturer som kan uppstå därifrån.

Om vi nu utgår från att vi fortsätter att vara fattiga och syndiga människor (annars kan vi inte uppfinna, kreera, skapa) så kan chefs- och ledarskapsantropologer vara komplementära professioner i dagens och framtidens arbetsliv, liksom verksamhetsfilosofer, affärssociologer och komplexitetsetnologer. I dessa fält finns mycket kunskap att hämta omkring varför människor är smutsiga/rena, elaka/snälla, fega/modiga samtidigt (paradoxer) utifrån vår ängslighet och oro inför det oförutsägbara. Det motstridiga och tvetydiga ”spelet” (som en filosofisk metafor) som vi finns i måste vi spela och prestera i för att inte bli uteslutna av våra grupper.

Vi reglerar alla den spänning som uppstår i dagliga relationer när vi tillsammans försöker ta oss fram mot vårt uppdrag så etiskt och hjälpsamt som möjligt. Med andra ord, säkra någon eller några av ovanstående nya professioner som rådgivande i alla snabbväxande verksamheter om ni verkligen menar allvar med etik, cirkulär ekonomi och hållbarhet.

Åsa Lundquist Coey är Dr (PhD) i Komplexitet och Management, ledarskapskonsult och föreläsare.

Fakta

Komplexitet

Komplexitet är ett område som innefattar socialpsykologi, psykologi, sociologi, filosofi, antropologi, etnologi, gruppdynamik och management – studier bland annat.

Syftet är att på ett pragmatiskt sätt belysa och förstå makt, tillit, förtroende, svaghet, kommunikation och konfliktens oundviklighet.

Detta för att människor i arbetslivet ska kunna låta axlarna sjunka en smula och förstå mer av hur man tillsammans med andra kan ta sig fram i ett växande komplext organisationslandskap. Åsa Lundqvist Coeys senaste bok heter Samspel och Rävspel – ideal och verklighet på jobbet.

Åsa Lundqvist Coeys arbetar på f Centre for Outstanding Leadership, www.cfol.se

 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.