Yvonne Lagrosen: Verklig kvalitet börjar med medvetenhet

Vata är en av Ayurvedans tre grundenergier – doshor – som sägs styra kroppens funktioner och personlighet. Vata representerar rörelse och förknippas med luft. Teet jag får ska lugna, särskilt för människor med mycket Vata – ofta snabba, ängsliga och lättstressade.

– Det är tack vare vila vi kan prestera. När man når djupet av sitt medvetande faller allt annat på plats, säger Yvonne Lagrosen.

Hon är docent i kvalitetsutveckling och både undervisar och forskar i ämnet på Mälardalens universitet, MDU. Hennes väg till kvalitetsforskningen är oväntad, det skedde lite av en slump. Hon studerade biostatistik, men när hennes dåvarande man disputerade i marknadsföring med inriktning på kvalitet, blev även hon intresserad. Hon sökte och fick en doktorandtjänst på Chalmers tekniska högskola och började kartlägga hur kvalitetsutveckling används och i vilken grad satta värderingar genomsyrar organisationer.

– Sen kom jag in mer på teman kring anställdas hälsa och framgångsrika organisationer. Hur jobbar de med människor och vad får det för resultat?, säger Yvonne Lagrosen.

– Jag fann jättespännande samband och tyckte att det var väldigt intressant och roligt.

Samtidigt som forskningen tog fart hade Yvonne småbarn hemma, samtidigt som hon samordnade bygget av hennes nya hus på Orust. Hon använde sig flitigt av yoga och transcendental meditation för att hämta kraft. Perceptionen blev fokus även i hennes forskning, där hon undersökte samband mellan ledningens engagemang och upplevd hälsa, och vice versa.

– Jag började återvända till det jag tidigare jobbat med, hälsa och meditation. Jag har varit egenföretagare inom det innan jag började forska.

Både privat och i forskning

Att meditation blivit en röd tråd i både privatliv och forskning faller sig naturligt när man hör Yvonne Lagrosens historia. Intresset väcktes redan i 20-årsåldern när hon läste matematik på universitetet. Studierna var tunga och Lagrosen ville hitta ett sätt att fortsätta må bra trots krävande studier.

– Det var bevis, teorem, logik – fokus var på att visa, inte förstå. Jag somnade i böckerna. Till slut tänkte jag: »Jag klarar inte det här«.

Vändningen kom när hon såg en annons i Göteborgsposten en morgon.

– »Vill du få mer energi, öka koncentrationsförmåga, bättre hälsa och så vidare, kom till Göteborgs stadsbibliotek och hör ett föredrag om transcendental meditation«, stod det. Jag hade ingen aning om vad det var men jag ville ha allt de nämnde.

Hon gick dit – och något klickade. Hon började meditera och märkte snabbt att hon fick mer energi och klarade sina tentor. Någonting inom henne hade förändrats, vilket skulle fortsätta att prägla hela hennes vuxna liv.

– Att få det här som 21-åring var enormt. Jag behövde något för att vända riktningen inåt.

Det blev startskottet för en livslång relation till meditation. Den hjälpte henne att fatta klokare beslut, bli mer motståndskraftig och målinriktad.

– Jag började fundera på livets stora frågor: »Vad vill jag egentligen?« Transcendental meditation kommer från den vediska traditionen – världens äldsta kunskapskultur. Jag plöjde igenom böcker om medvetenhet och kroppen som självläkande system. Det gav mig glädje och riktning.

Lagrosen driver idag tesen att medvetandet är den saknade pusselbiten i dagens kvalitetsarbete. Hennes egna upplevelser blev grunden för hennes forskning om sambandet mellan vila, medvetenhet och kvalitet. I allt från skolor till spa-anläggningar har hon sett samma sak: återhämtning leder till mer hållbara, kreativa och hälsosamma organisationer.

Fortfarande en blind fläck

Kopplingen mellan hälsa och resultat har påvisats av forskningen länge, men det var svårare att nå ut med budskapet under tidiga 2000-talet. Att effektivitet och struktur kan vara enklare att förstå för ledare än organisationsmedvetande kan vara en förklaring, menar Yvonne Lagrosen.

– Jag trodde att forskningsresultaten skulle få större genomslag. Idag är det annorlunda – böcker om återhämtning och hållbarhet är överallt. Men medvetandeutveckling är fortfarande en blind fläck, säger Yvonne Lagrosen.

Yvonne Lagrosen har forskat med den amerikanske hjärnforskaren Fred Travis som undersökt hur olika former av meditation påverkar kreativitet, bland annat hos musiker. Travis har i egen forskning delat in meditation i tre typer: fokuserad uppmärksamhet, mindfulness och transcendental meditation – den sistnämnda syftar till att nå djupare medvetandenivåer, bortom tankarna. Resultatet visade att transcendental meditation ökade aktiviteten av alfavågor i hjärnan, vilket i sig kunde kopplas till bland annat ökad kreativitet.

Lagrosen och Travis studerade vidare sambandet mellan transcendental meditation för en integrerad och koherent hjärnfunktion hos bland annat musikers prestation och kreativitet. Trots tydliga resultat togs det inte helt positivt emot på lärosätet.

– Inom akademin finns en stark ämnesindelning. Är det inte mitt område, är jag mindre intresserad, ibland kan det ses som konkurrens. Det är tråkigt, säger Yvonne Lagrosen.

Kanske var forskningen före sin tid, reflekterar Yvonne. Men nu ser hon ett skifte.

– Jag fick nyligen höra att någon doktorerar i yoga och meditation nu. Jag var nog den enda med ett så pass starkt humanistiskt perspektiv på kvalitetsutveckling förut.

Lagrosen tror att hon fick några starka opponenter i och med all publicitet av forskningen. Samma dag som hon blev befordrad till professor fick hon också veta att hennes ämnesområde skulle läggas ned.

– Det kändes väldigt tråkigt, säger Yvonne Lagrosen.

Lagrosen bytte lärosäte och har undervisat och forskat på Mälardalens universitet fram till i år. Det senaste året har hon varit delvis tjänstledig för att jobba på Ayurveda Göteborg och för att vidareutbilda sig inom ayurveda på ett universitet i Slovenien

– Att undervisa 70 procent var tungt. Men jag vill ändå behålla kopplingen till akademin.

Stressfria skolor

I ett av sina senaste forskningsprojekt har hon undersökt organisatoriskt lärande och kvalitet i medvetenhetsbaserade skolor, även kallade stressfria skolor. Transcendental meditation som används i undervisningen ledde till ökad lärandeförmåga för eleverna. Därefter har några större projekt inom Erasmus utförts i skolor i Portugal, Holland och Sverige med goda resultat.

Förra året gjordes en ny europeisk Erasmus-­ansökan där fokus var att ta fram ett policydokument för att stödja skolor som vill införa transcendental meditation, där Yvonne Lagrosen hade en kvalitetsansvarig roll. Ansökan blev inte beviljad då inte tillräckligt många berörda myndigheter var involverade i arbetet.

– Det finns många så kallade consciousness-based schools i andra länder så Sverige ligger definitivt efter i utvecklingen, säger Yvonne Lagrosen.

Indien och Portugal är exempel på länder där meditation står på schemat i offentliga skolor.

I Indien lyfts det till och med upp på regeringsnivå, där meditation och mindfulness är tydligt integrerade i skolundervisningen.

Att meditationens kraft ännu inte nått fler länder tror Lagrosen beror på okunskap och rädsla för att prova något nytt.

– Det handlar mycket om rädsla. Vet man inget om det, så existerar det inte, säger hon.

Transcendental meditation fick allmän spridning genom Maharishi Mahesh Yogi i slutet av 50-talet. Meditationsformen använder sig av mantran som repeteras på ett visst sätt för att nå djup vila för kroppen med ökad hjärnkoherens. Regissören David Lynch har bidragit till meditationsformens popularisering genom att starta en fond för att implementera meditation i skolor som ett sätt att minska våld och stress. Att öka den globala spridningen kräver mycket engagemang, som enligt Lagrosen kommer från investeringar och donationer från bland annat den amerikanska hedgefund-miljonären Ray Dalio.

Yvonne Lagrosen hoppas att populariseringen av meditation kan bidra till ökad acceptans inom organisationsutveckling.

– Just nu håller man på att bilda flera jättestora projekt med över 10 000 personer som gör transcendental meditation i många olika länder på olika platser som skolor och sjukhus, för att öka det kollektiva medvetandet och göra allmänheten uppmärksam på meditationens positiva effekter.

Koppen med Vata-te har kallnat. Det känns märkligt att återgå till organisationsnivå efter ett samtal om medvetandets djup.

Vad hoppas du att organisationer tar med sig från transcendental meditation?

– Jag hoppas de utvecklar sin medvetenhet – det som formar organisationskulturen. Att de vågar testa nytt, i liten skala men med evidens.

Det finns mycket prestige och rädsla som håller tillbaka nytänkande, menar hon.

– Om vi livar upp organisationsmedvetandet och prioriterar hälsa – då har vi resurserna för ett gott arbetsklimat. Självorganiserande team kommer aldrig fungera utan det. Annars blir hållbarhet bara en kuliss.

– Det är som ett träd, man måste vattna från roten, säger Yvonne Lagrosen.

När jag ska gå tackar Yvonne Lagrosen för besöket. Jag tar på mig skorna. Precis när jag öppnar dörren säger hon:

– Jag hoppas du får tid att meditera lite på tåget hem.

– Det ska jag, lovar jag och bländas av Göteborgs starka eftermiddagssol på vägen ut.