nr-logo

För smart verksamhetsutveckling

  • Annonskod mobil topp

nudging
FOTO: Shutterstock

Nudging som politiskt verktyg

Gröna fotsteg som leder till närmaste soptunna. Mindre tallrikar för minskat matsvinn. Röda klistermärken på trafikböterkuverten för att öka öppningsgraden. Vi fattar ständigt beslut, ofta snabba och rutinmässiga, till och med ologiska. Nudging som metod tar vara på detta och knuffar försiktigt människor i en viss riktning.

  • Kod för annonsposition 1 i huvudspalten

I december presenterade finansdepartementet en rapport om nudging och hur metoden skulle kunna användas när politiska insatser utformas.

– En generell lärdom är att om vi har ett beteende vi vill se mer av så ska vi underlätta det. Om vi har ett beteende vi vill se mindre av ska vi göra det svårare, säger Francisca Ramsberg, nationalekonom och departementsråd på finansdepartementets budgetavdelning och författare till rapporten När det rätta blir det lätta – en ESO-rapport om ”nudging”.

Hon menar att beteendeinsatser på politisk nivå ska användas för att lösa riktiga problem, det handlar om att identifiera prioriterade områden som är viktiga för väljarna, exempelvis jobb, integration, hälso- och sjukvård. Men också att titta på områden med stor budgetpåverkan och som är politiskt prioriterade, exempelvis hållbar konsumtion.

– Exempelvis är antibiotikaresistens ett problem. Det går att göra det svårare för läkare att skriva ut antibiotika,skicka ut sms-påminnelser till patienter om att ta hela sin dos, eller använda sanna påståenden ”du föreskriver mer antibiotika än andra” i samtal med enskilda läkare.

Negativ klang

I rapporten ersätts begreppet nudging med beteendeinsatser, dels för att nudging anses lite smalt, men också för att det har fått en viss negativ klang. Vissa kritiker menar att nudging handlar om en form av manipulation. Andra hävdar att det redan är en del av vår vardag – tjänster och blanketter från myndigheter är redan designade för ett visst beteende. Frågan är om de är designade på ”rätt” sätt och ger det utslag som vill nås eller om det med en annan design går att uppnå andra beteenden? Det orange kuvertet lyfts fram som ett exempel på en beteendeinsats som använts sedan länge.

– Men ofta tillämpas beteendeinsatser inte systematiskt, de utvärderas inte och det saknas samarbete mellan myndigheter, säger Francisca Ramsberg

I rapporten föreslår hon därför att det behövs en samordnande funktion för beteendeinsatser i Sverige inom Regeringskansliet. I Storbritannien, som ofta lyfts upp som en föregångare för sitt systematiska arbete med beteendeinsatser, skapades Behavioural Insights Team 2010. Det var då en enhet kopplad till premiärministerns kansli och här samarbetade både akademiker och tjänstemän. Enheten genomförde fler än 150 kontrollerade insatser inom bland annat skatteområdet, pensionssparande, folkhälsa och arbetsmarknad. Sedan 2014 är Behavioural Insights Team ett delvis statligt ägt konsultbolag men arbetssättet lever kvar och det finns flertal enheter för beteendeinsatser etablerade inom brittiska departement och myndigheter.

– Jag tycker att det finns potential i Sverige och det är viktigt med transparens och förtroende och att utvärdera resultaten av de beteendeinsatser som görs, säger Francisca Ramsberg.

Samverkan en grundförutsättning

När rapporten När det rätta blir det lätta – en ESO-rapport om ”nudging” presenterades innan jul hölls en efterföljande paneldebatt på temat nudging. Mikael Elinder, docent vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, påpekade vikten av att ha realistiska förväntningar på vad som går att åstadkomma men också att börja med stora komplexa frågor. Han nämner exempelvis löneväxling och bostadstillägg.

– Det är väldigt viktigt att ha individen i fokus här och inte tänka budgeteffekter om det införs en organisation för beteendeinsatser. Exempelvis om det görs enklare för äldre människor att söka bostadsbidrag så innebär det att vi behöver betala ut mer bidrag. Man måste vara överens om önskvärda resultat av nudgen så att det inte innebär politiska kast.

Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister, hoppas att det forum för hållbar konsumtion som byggs upp inom Konsumentverket blir ett pinojärprojekt där de använder sig av beteendeinsatser som fler kan lära av. Till forumet kopplas ett nätverk med forskare, beteendevetare, näringsliv, länsstyrelser, kommuner och landsting och forumet kommer att samarbeta med andra berörda myndigheter.

– Om beteendeinsatser börjar användas mer uttalat i offentlig sektor får vi inte springa för fort, människor får inte känna sig påtvingade då kan det ge bakslag. Jag tror vi ska stanna vid åtgärder som är allmänt accepterade. Men även om vi håller oss på den planhalvan finns det mycket att göra. Genom små lätta knuffar i tidigt skede kan vi kanske nå så stora förändringar att vi slipper stora politiska grepp.

  • Kod för annonsposition 2 i huvudspalten

  • Kod för annonsplats 3 i huvudspalten

Fler nyheter

Rektor i en digitaliserad värld

Läsvärt

Digitaliseringen av skolan handlar väldigt lite om teknik. Det handlar om att leda en pedagogisk verksamhet mot skolans uppdrag i styrdokumenten. Malin Frykman vill med sin bok visa hur skolledare kan lyckas i det arbetet.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Prenumerera på Kvalitetsmagasinets nyhetsbrev

 Anmäl dig här

Nyhetsbrevet är helt gratis och du kan när som helst avsluta prenumerationen.