5 hållbarhetskrav som kvalitetschefen måste ha koll på

– Man måste förstå hur kärnverksamheten påverkar ens omvärld, och man måste förstå hur omvärlden påverkar ens möjligheter att bedriva ens kärnverksamhet. På så vis minskar man risker, stärker processer och får nöjdare kunder och medarbetare – det blir helt enkelt bättre kvalitet i hela verksamheten.

Inte längre en bonus för kund

Tendensen att gå mot ett mer hållbart företagande har präglats av ett antal stora trender förklarar hon. Hållbarhet har gått från att ses som frivilliga initiativ, riskhantering och välgörenhet, till att bli alltmer reglerat och affärskritiskt. EU har de senaste åren drivit på en våg av lagstiftning i syfte att styra företag och kapital i en mer hållbar riktning – men också att öka fokus på konkurrenskraft. För kvalitetschefer handlar det särskilt om fem områden att ha koll på:

– Det första viktiga kravklustret rör hållbara investeringar. Om man ska kunna rikta kapital i mer hållbar inriktning måste man ha gemensamma kriterier för vad som ska kunna räknas som en hållbar investering. Det handlar om att möjliggöra för alla typer av intressenter att jämföra den här typen av investeringar, säger hon.

Det andra viktiga klustret, som de allra flesta redan har koll på, är hållbarhetsrapporteringen.

– Många har redan förstått att CSRD är något man behöver förhålla sig till – och att det blir skärpta och verifierade rapporteringskrav. Inte minst när det kommer till dubbel väsentlighetsanalys. Man ska ha koll både på vilken påverkan som företaget har på sin omvärld, men också omgivningens påverkan på ens möjlighet att faktiskt bedriva affär, säger Amelie Kvarnström.

Hållbarhetsrapporteringen fyller samma syfte som krav på hållbara investeringar, tillägger hon. Verksamheterna ska helt enkelt kunna få till en jämförbarhet och likvärdighet – i slutändan blir det till en konkurrensfråga.

Rättvis konkurrens mellan produkter

– Det tredje klustret handlar om Due diligence-krav på riskanalys (en slags företagsbesiktning red.anm.) som finns i lagstiftning om allt från avskogning till tvångsarbete, men den mest genomgripande är CSDDD som ställer krav på identifiera, förebygga, minska och redovisa negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan. Diskussionen har tidigare rört hela värdekedjan, nu verkar det landa i att det kanske bara blir direkta affärskontakter – men det återstår att se.

Det fjärde klustret handlar om gränsjusteringsmekanismer – exempelvis CBAM (Carbon Boarder Adjustment Mechanism) som är ett klimatstyrmedel på EU-nivå som prissätter koldioxid på import av utsläppsintensiva varor.

– Det är för att säkerställa att allt det hållbarhetsarbete vi gör inom EU inte bara leder till att vi pytsar ut utsläppen någon annanstans i stället. Man vill säkerställa att det blir rättvis konkurrens mellan importerade produkter och sådant som görs i EU och samtidigt uppmuntra omställningen även utanför EU, säger hon.

Slutligen rör det sista och femte klustret hållbarhetskommunikationen och den skärpta lagstiftningen mot greenwashing.

– Syftet med att reglera hållbarhetskommunikation är att öka konsumentmakten och motverka att konsumenter blir vilseledda av missvisande påståenden där företag försöker vinna konkurrensfördelar på hållbarhetspåståenden som inte stämmer.

Struktur ger styrka att förändra

Amelie Kvarnström är medveten om att hållbarhetskraven, om man bara ser dem som ett virrvarr av nya regler, kan upplevas som en djungel för den oinvigda.

– Om man strukturerar upp kraven framgår huvudsyftet mycket tydligare. Vad är då huvudsyftet? Jo att skapa transparens och att driva innovationskraften och affärsutvecklingen i en hållbar riktning, säger hon.

EU:s växande hållbarhetsfokus har det senaste året drabbats av en liten backlash, förklarar Amelie Kvarnström.

Vissa har upplevt att lagstiftningen gått för fort och blivit för omfattande. Den så kallade Omnibusprocessen har påverkat tendensen mot ökad reglering och ställt in siktet på konkurrenskraft genom regelförenkling avseende CSRD, CSDDD, taxonomin och CBAM.

Hon anser att det är olyckligt att konkurrenskraft, innovationskraft och regelförenkling riskerar användas som argument för att sänka hållbarhetsambitioner eftersom det inte står i motsats tillvarandra.

– EU:s grundläggande hållbarhetsmål inom framförallt klimatpolitiken ligger fortfarande kvar. Att regelförenkla och minska administrativ börda för företag är bra – förutsatt att man bibehåller de höga ambitionerna kring hållbarhet. Hållbara företag är konkurrenskraftiga företag säger hon.

Var exakt kraven kommer landa för svenska företag är oklart men vi kan vara säkra på att regleringen inte kommer försvinna, förklarar Kvarnström. Dessa fem kluster är områden där EU identifierat förändringsbehov och ser reglering som åtminstone en dellösning.

Inte hinder – möjligheter

Som kvalitetschef är det av högsta vikt att inte bara följa strömmen när det kommer till hållbarhetsarbetet. Istället behöver kvalitetsfunktionen skaffa sig en egen agens och använda sig av kraven för att utveckla verksamheten.

–  De här kraven är ingen onödig pålaga. De påverkar verkligen processer, affärsmodeller och förtroendet för en verksamhet – och de sätter spelreglerna för hur en verksamhet kan skapa kvalitet, säger Amelie Kvarnström.

För att inte bli förlamad av stress är det bra att se omställningen som en affärsutveckling. Det krävs nämligen ett stort mått av nytänkande för att lyckas hantera de risker och utmaningar företagen finner i sina värdekedjor.

– Det här blir ett sätt att framtidsäkra bolaget. Hela samhället håller på att ställa om till en hållbar och cirkulär ekonomi. Om man då har varit tidig med att hitta de områden där man har störst påverkan, ja då ser man väldigt snart att det visst går att tjäna pengar på att rädda världen.