Vägen till sann kärlek är sällan så spikrak eller förutsägbar som den presenteras i Hollywoodfilmer. Detta gäller även kärleken till kvalitet. Dagen till ära berättar några av våra mest kunniga kvalitetsälskare om hur de hittade hem.
5 kvalitetsprofiler på Alla hjärtans dag – Så föll vi för kvalitet
Kvalitetsrollen
Mötet med kvalitetsbranschen kan drabba en lika hårt som försälskelen till en ny kärlekspartner. Kvalitetsmagasinet har frågat fem kvalitetsprofiler om hur de hittade kvalitet, och varför de stannade.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Henrik Eriksson, professor i kvalitets- och verksamhetsutveckling, och medgrundare av Förbättringsakademin.
Hur och när föll du för kvalitet?

– Det var nog när jag först började förstå lite vad det handlade om när jag studerade på University of Utah under 1998. Vi hade en mycket pedagogisk lärare, Professor Don Wardell, som förklarade grunderna i kvalitetsrörelsen på ett sätt som gjorde mig intresserad.
Vad är det som du tycker mest om med kvalitetsfältet?
– Jag tycker om att det i grunden finns ett evidensbaserat förhållningssätt som är tillämpbart i praktiken, samt att det finns en bredd där mycket täcks in på hur vi utvecklar bättre verksamheter. Jag tycker även om att kvalitetsfältet i grunden har en positiv syn på människor där vi hela tiden vill göra det bättre, både för dem som arbetar i organisationen och dem som man är till för.
Lars Nilsson, civilingenjör och grundare av C2 Management.

Hur och när föll du för kvalitet?
– Jag blev förälskad i kvalitet när jag hörde professor Bo Bergman berättat om hörnstensmodellen i början på 90-talet.
Vad tycker du mest om med kvalitetsfältet?
– Gemenskapen att tillsammans med andra arbeta med ständiga förbättringar och tillsammans fira framgångar.
Åsa Rönnbäck, forskare, föreläsare och medgrundare av Förbättringsakademin.
Hur och när föll du för kvalitet?
– Jag började arbeta med kvalitet i början av 2000-talet inom flygvapnet. Då låg fokus främst på ”hårda” delar som kravefterlevnad, internrevisioner, avvikelsehantering, mätsystem och sådant. Det fokuset gav inte tillräckligt bra resultat och kvalitet var inte en integrerad del av allas arbete. Då växte intresset för ledarskap, medarbetarskap, kundfokus och kultur. Både det ”hårda” och ”mjuka” behövs förstås, såväl struktur och systematik som kultur.

Vad tycker du mest om med kvalitetsfältet?
– Jag gillar just att kvalitet är så mångfacetterat som ämnesområde, för det gör att man alltid behöver utveckla sig och lära nytt. Jag kände tidigt att det var ett område som tilltalade mig. Jag gillar att hjälpa människor och försöka bidra till att verksamheter blir bättre, för dem man finns till för, för människorna som jobbar där och för samhället i stort.
Susan Ballhausen Bjelke, vd på SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling.
Hur och när föll du för kvalitet?

– Det var när jag insåg hur viktigt det långsiktigt systematiska kvalitetsarbetet är för att möta kundernas förväntningar och krav. Alltså när jag såg kopplingen till affären och verksamhetens framgång. Att det handlar om hela organisationens kultur, ledarskap, beslutsfattande och arbetssätt. I min tidiga karriär inom produktutveckling inom industrin var kvalitet mest ”jobbiga” ISO 9000 krav från revisorer.
Vad tycker du mest om med kvalitetsfältet?
– Att det handlar om helheten. Det går på tvärs av alla funktioner och eventuella silos i organisationen. Kvalitet handlar om att få alla att lyfta blicken och se samma sak – med kunden och andra intressenter i fokus. Därigenom skapas förutsättningar att alla drar åt samma håll – utan detaljstyrning i vardagen.

Jonas Pettersson, styrelseordförande i Lean Forum Sverige och vd på C2U.
Hur och när föll du för kvalitet?
– Jag gillar inte att göra om! Redan i början av mitt arbetsliv så hade jag fokus på tid. Bristande kvalitet som gjorde att man fick göra om som påverkade tiden. Det kom naturligt för mig.
Vad tycker du mest om med kvalitetsfältet?
– Kopplingen till förbättringsarbete! En förutsägbar kvalitet är en förutsättning för förbättringsarbete.