En av Riksrevisionens uppgifter är att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.
10 myndigheter hade fel
Arbetet pågår hela året, och fel och brister kan ofta rättas till innan myndigheterna färdigställer sina årsredovisningar. Det slutliga resultatet av granskningen presenteras i en revisionsberättelse till regeringen och den aktuella myndigheten. Om årsredovisningen innehåller väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse.
För räkenskapsåret 2019 fick 10 av 226 granskade myndigheter en modifierad revisionsberättelse. Anledningar till att myndigheter har fått modifierade uttalandena är till exempel att de har använt anslag i strid med anslagsvillkor, överskridit ramen för ett beställningsbemyndigande eller att de inte har redovisat ersättningar till ledande befattningshavare.
Uppföljningsrapporten visar att dessa fel i de flesta fall har åtgärdats på det sätt som Riksrevisionen rekommenderat. Under granskningens gång kan Riksrevisionen dessutom lämna en revisionsrapport med rekommendationer om åtgärder till den berörda myndigheten. För räkenskapsåret 2019 fick 15 myndigheter revisionsrapporter med totalt 46 rekommendationer. Av dessa har 44 följts helt eller delvis.
Till rapporten
Fakta
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021
- Uppföljningsrapporten lämnas till riksdagen som ett underlag för att bedöma resultatet av Riksrevisionens granskning. Årets rapport innehåller uppföljning av de 10 modifierade revisionsberättelser som lämnats med anledning av granskningen av myndigheternas årsredovisning 2019, samt 46 skriftliga rekommendationer till 15 myndigheter.
- Rapporten innehåller också uppföljning av 22 av totalt 37 effektivitetsgranskningar som beslutades under perioden från mars 2016 till april 2017.
- Uppföljningen bygger på regeringens skrivelser, propositioner, utskottsbetänkanden samt intervjuer med företrädare för de granskade myndigheterna.