Inga produkter i varukorgen.
Kunskaperna i matte sjunker trots fler ämnestimmar
Skola De senaste årens stora satsningar på matematik i skolan har inte gett effekt. Betygen sjunker och skillnaderna ökar mellan elever med och utan högutbildade föräldrar.
Sambandet mellan högre betyg och elever med föräldrar med högre utbildning har förstärkts. Bild Stock Adobe.
Resultatet presenterar i en ny rapport som Sveriges Ingenjörer gjort över kunskapsläget inom matematik på grundskolan, gymnasiet och komvux.
Undervisningstiden i matematikämnet har sedan 2013 utökats med 330 timmar i grundskolan – en ökning med 37 procent. I rapporten jämförs mattebetygen för de elever som fått påslag av fler mattetimmar med tidigare årskullar. Resultatet visar att trots väsentligt fler mattetimmar så sjunker det totala betygsgenomsnittet bland elever i årskurs sex.
Sambandet mellan högre betyg och elever med föräldrar med högre utbildning har förstärkts under den undersökta tidsperioden. Dessutom har andelen underkända stigit.
Illavarslande resultat
Ingenjörsförbundet har följ upp satsningen eftersom den syftade till att fler ska klara ingenjörsstudierna och att minska snedfördelningen av sökande.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, konstaterar att resultatet är illavarslande eftersom mattekunskaper behövs för att klara högre utbildning.
– Vår analys av kunskapsläget i matematik är både nedslående och illavarslande. Ämnet har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs sex som årskurs nio. Resultaten har dessutom försämrats under de senaste åren, säger hon i en kommentar.
Stor potential för elever med lågutbildande föräldrar
Rapporten visar att om elever med föräldrar utan högre utbildning lyckades i samma utsträckning som de med högutbildade föräldrar, skulle antalet elever som lämnar grundskolan med ett matematikbetyg i spannet A–C öka med 13 000.
Idag har ingenjörsprogrammen en topplacering vad gäller antal avhopp på högskolan. Hälften avbryter utbildningarna och en majoritet gör det med hänvisning till att de inte klarar matten. Enligt Ingenjörsförbundet är detta illavarslande för försörjningen av framtida ingenjörer.
Av kurserna på komvux står matematik för flest avhopp. De som ändå fullföljer mattekurserna har lägst betyg och utgör den största andelen bland underkända elever på komvux. Bland dem som läser tekniskt basår – dvs behörighetskompletterande eftergymnasial utbildning – är det i bästa fall 40 procent som går vidare till ingenjörsstudier.
– Lappande och lagande i efterhand kommer troligen aldrig att kunna kompensera för bortfallet av alla de som hamnat vid sidan av redan i grundskolan. Den politiska energi som fortfarande läggs på tiden efter de tolv åren i grund- och gymnasieskola står helt enkelt inte i proportion till vad som kan uppnås, säger Ulrika Lindstrand.
Rapportens slutsatser
- Matematik skiljer sig från andra ämnen – lägre betyg, högst andel underkända och den största skillnaden i betygsgenomsnitt mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar saknar högre utbildning
- Trots ett stort påslag av mattetimmar (motsvarande 1,5 års extra matteundervisning) sjunker betygen, skillnaderna mellan barn med avseende på föräldrarnas utbildning ökar liksom andelen underkända
- De stora insatser som gjorts på att komplettera matte efter gymnasiet ger marginell effekt både för att få fler till ingenjörsutbildningarna och för att minska snedrekryteringen.
