Skolinspektionen: Undervisningen har blivit bättre

Undervisningskvalitet I en rapport som granskat kvalitetsdokument från skolan som Kvalitetsmagasinet skrev om förra veckan, framgår att många rektorer och huvudmän struntar i att utveckla kvalitet i undervisningen. Rapportförfattaren kritiserar Skolinspektionen för fel fokus i uppföljningen. Men Skolinspektionen menar att kritiken är missvisande. Det har blivit bättre.

Skolinspektionen: Undervisningen har blivit bättre
Helén Ängmo, Generaldirektör. Foto: Skolinspektionen.

Rapporten ”Skolans kvalitetsarbete leder systematiskt till att eleverna går miste om bättre undervisning” visar att kommunerna och skolorna i hög grad i undersökningen helt missar att fokusera på den löpande kunskapsutvecklingen för klasser och årskullar, det vill säga progression eller förädlingsvärde. Istället mäter och jämför man olika årskullar med olika elever mot varandra. Det är helt enkelt inte logiskt om man vill kunna se vad undervisningen leder till.

Mats Rosenkvist som står bakom rapporten är kritisk till den statliga rektorsutbildningen och till Skolinspektionen som är den myndighet som ska följa upp hur skolan genomför kvalitetsarbetet.  Han menar att de inte har fokuserat på om skolorna och kommuner har fokus på undervisningens kvalitet och progression utan nöjt sig med att kommuner och skolor till exempel fortsätter att jämföra olika årskullar med varandra.

Mats Rosenkvist. Foto Precious People.
Mats Rosenkvist. Foto Precious People.

– Detta trots att Skolinspektionen själva redan 2010 i en rapport konstaterade att skolor måste sammanställa resultaten för att kunna se vad undervisningen leder till. Men utifrån den insikten har inget hänt och vår undersökning visar att bristerna är mer genomgående än enstaka variationer hos enskilda kommuner eller skolor.

120 kvalitetsgranskningar

Men Skolinspektionen tycker att det är missvisande kritik att de inte har fokuserat på kvalitet i undervisningen som en del i kvalitetsarbetet och att inget hänt.

– Vi har arbetat på många sätt under flera år för att sätta fokus på kvalitet i undervisningen. Bland annat har vi över 120 kvalitetsgranskningar bakom oss, tusentals tillsynsbeslut med mera. Vi observerar också regelbundet själva undervisningen i våra inspektioner och ställer frågor till rektor kring det vi ser och hur det kopplar till kvalitetsarbetet, säger Hélen Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen.

Hon pekar på de olika ämnesgranskningar som genomförts för exempelvis matematik, svenska som andraspråk, samhällskunskap, musik med flera och att Skolinspektionen har lyft att undervisningens kvalitet ska följas och tas med i det systematiska kvalitetsarbetet.

– Vi ser också skolor som är bra på detta men också de som har svaga arbetssätt. Det vi särskilt flaggat för är att vissa delar av undervisningen lätt tappas i kvalitetsarbetet. Det gäller till exempel värdegrundsfrågor och arbetsplatsförlagt lärande.

Har framfört kritik

Hélen Ängmo betonar att Skolinspektionen också har kritiserat att undervisningen i förskolan ofta inte tas med kvalitetsarbetet. Här nöjer sig flera huvudmän bara med att följa föräldrars nöjdhet.

Dock håller hon med om att Skolinspektionen har riktat kritik i flera fall när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet som huvudmän och rektorer gör.

– När vi ser brister, till exempel att alla delar av undervisningen inte kommer med behöver förbättringar ske och vi fattar beslut med kritik. De allra flesta skolor rättar de brister vi pekat på och gör förbättringar. Många gånger är brister kopplade till hög rektorsomsättning eller att huvudmannen inte lyckats med att långsiktigt förankra en god styrning.

Agera med rätt åtgärder

Hélen Ängmo menar att det viktigaste är att man faktiskt gör åtgärder utifrån det man ser. Det är mycket viktigt att analysera, men det måste också till träffsäkra aktiviteter.

– Det händer relativt ofta att man samlar in fakta men missar analysen. Denna behövs för att sätta in rätt åtgärder, säger Heléne Ängmo och poängterar att vissa skolor är väldigt skickliga på detta.

Fakta

Rapporten är en analys av slumpvis utvalda kvalitetsdokument på svenska, kommunala skolor där offentlighetsprincipen råder. Den pekar på fyra huvudsakliga slutsatser:

1. Undervisningen observeras inte

Rektor är juridiskt ansvarig för att säkerställa kvaliteten i undervisningen. Trots det omfattar 47 av de 56 skolornas kvalitetsarbete inte att man observerar hur undervisningen genomförs och vad den leder till.

2. Få följer löpande elevernas individuella kunskapsutveckling

Alla jämför olika årskullar. Det är inte logiskt om man vill utvärdera vad undervisningen leder till. Den resultatstyrda skolan som infördes 1994 har ännu inte genomförts.

3. Ingen koll på vad planerade åtgärder leder till

I 13 av de 20 kommunerna utvärderar kommunerna och rektorerna inte vad de förbättringsåtgärder de planerat leder till. Grunden för systematiskt kvalitetsarbete saknas.

4. Rektorernas analyser innehåller för lite analys – ibland ingen analys alls

21 av 56 rektorers analys kring kunskapsuppdraget omfattar 0 – 5 orsakssamband eller slutsatser.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.