Inga produkter i varukorgen.
Pandemin öppnar upp för nätbedragare
Informationssäkerhet
Nätbedrägerierna har ingalunda dämpats till följd av pandemin. Tvärtom har covid-19 öppnat upp för en ny typ av bedrägerier, visar en färsk sammanställning.
Nätbedrägerierna tenderar inte att minska.
Foto: Stock Adobe.
Det är datasäkerhetsföretaget Kaspersky som gjort en global sammanställning av kriminaliteten på nätet under förra året.
Enligt den var 56 procent av alla e-postmeddelanden skräppost. 77 procent av skräpposten skickades från Ryssland och 14 procent från Tyskland.
Kändisannonser
Och uppfinningsrikedomen var som vanligt stor för att lura offren att sätta in pengar eller lämna över sina inloggningsuppgifter genom så kallad phishing.
En vanligt förekommande typ av bedrägerier är till exempel de falska annonser i mejl och sociala medier där kändisar och välkända storbanker utlovar stora vinstmöjligheter genom smarta investeringsprojekt.
I angreppen som riktades mot näringslivet var e-posten ofta förklädd som affärskorrespondens och jobbmejl som krävde mottagarens uppmärksamhet i syfte att lura offret att öppna mejlet och klicka på länken till en nätfiskesida.
Falska vaccinationsbevis
Covid-19 har även öppnat upp för nya bedrägerimetoder, som till exempel försäljning av falska vaccinationsbevis och erbjudanden om vaccinationstider.
Men även företag har fått ta emot e-post med covid-19 i ämnesraden för komma över användarnamn och lösenord till företagskonton.
Den växande e-handeln har även återspeglats i bedrägeristatistiken. 18 procent av de nätfiskesidor som blockerades var utformade för att efterlikna nätbutiker följt av globala internetportaler och betalsystem på andra och tredje plats.
De flesta bedragare använde domännamnet .com eller gratisdomänen .xyz och kinesiska landskoden .cn.
Ingen avmattning
Sammanfattningsvis ser Kaspersky inga tendenser till någon avmattning av nätbedrägerierna. De pandemirestriktioner som fortfarande tillämpas i flera länder kommer tvärtom att bidra till ökad försäljning av förfalskade dokument som till exempel utlovar obegränsad tillgång till offentliga aktiviteter.
