Inga produkter i varukorgen.
Så byggs Sveriges nya digitala infrastruktur
Digitalisering
12 svenska myndigheter har fått regeringens uppdrag att driva på bygget av en gemensam digital infrastruktur. Syftet är bland annat att underlätta för företag och privatpersoner genom ett effektivare informationsutbyte. En uppgift ska till exempel bara behövas lämnas en gång och det ska också bli enklare att följa ett ärende digitalt.
Den nya digitala infrastrukturen ska både effektivisera och förenkla.
Foto: Stock Adobe.
För att Sverige ska klara att möta de stora samhällsutmaningarna, krävs att offentlig förvaltning inte bara utvecklar nya digitala lösningar, utan också att de byggs för att fungera tillsammans.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Regeringen har därför gett 12 myndigheter, under ledning av Digg – Myndigheten för digital förvaltning, uppdraget att gå vidare i arbetet med att etablera en gemensam digital infrastruktur.
Vissa delar är redan klara, som till exempel digital post, digital identitet, dataspecifikationer, ramverk för grunddata och stöd för utveckling av standardiserade applikationsgränssnitt.
– Det bedrivs en utforskande utveckling inom ett antal andra områden samtidigt som nya behov och förslag på komponenter tillkommer löpande. Något tydligt slutdatum finns inte, men fram till och med 2024 kommer stora delar att vara på plats allt eftersom, säger Viktoria Hagelstedt, leveransledare på Digg med ansvar för att leda och samordna Ena – Sveriges digitala infrastruktur.
Effektivisera och förenkla
Enligt Viktoria Hagelstedt finns ett stort behov av att förbättra tillgången till data för att både effektivisera och förenkla kontakten med offentlig verksamhet. Ett annat viktigt syfte är att minska brott och fusk på grund av felaktiga data.
– Hittills har utvecklingen skett inom en sektor eller mellan två enskilda aktörer och på många olika sätt med låg grad av återanvändning. Det absolut största behovet ser vi hos mindre myndigheter och kommuner, men även medelstora och stora organisationer efterfrågar gemensamma format, specifikationer och färdiga lösningar att implementera.
Vilka blir de konkreta fördelarna för företag och privatpersoner?
– Det handlar till exempel om likartade inloggningar och att vissa uppgifter som i dag lämnas i e-tjänster och på blanketter kanske inte behövs om datadelning istället kan ske mellan myndigheter. En uppgift ska till exempel bara behövas lämnas en gång och det ska också bli enklare att följa ett ärende digitalt. Det digitala utbudet av tjänster kan på så sätt öka och förbättras samtidigt som det blir en tryggare och säkrare digitalisering när offentlig verksamhet kan lägga gemensamma resurser på utveckling och samlad kompetens.
Hur går arbetet med att bygga upp infrastrukturen till?
– Digg leder och samordnar arbetet och flera myndigheter deltar genom att utreda, designa och utveckla olika komponenter. Dessutom pågår arbetet med att skapa grunddata om personer, företag, fastigheter och geografisk data. Från dessa ska data av god kvalitet gå att hämta på ett strukturerat sätt.
Vilka är de främsta utmaningarna i arbetet?
– Kompetensbrist inom bland annat juridik, informationssäkerhet och it-arkitektur samt svårigheter med prioritering. De resurser som krävs är ofta redan fullt allokerade i myndigheternas andra pågående arbeten. Samordningen av flera myndigheters utveckling gör arbetet krävande men är också en förutsättning för att lyckas.
