Inga produkter i varukorgen.
Organisationen som sluta med Iso: ”Har lett till större engagemang i förbättringsarbetet”
Standarder
Umeå kommun har varit certifierade i decennier men hösten 2023 kom de fram till att standarden innebar jobb men lite värde. Läs hur det gått två år senare.
Det är förhållandevis få kommuner som är Iso-certifierade, och sedan 2023 är antalet en mindre.
– I kommunen så diskuterade vi om vi skulle förnya vår certifiering och då fanns det en känsla av att Iso spelat ut sin roll och vi har trots allt varit certifierade sedan 90-talet, berättar Hanna Ekman, ansvarig verksamhetsutvecklare på teknik- och fastighetsförvaltningen i Umeå kommun.
Våren 2024 var endast 2 av 99 kommuner Iso-certifierade enligt Kvalitetsmagasinets egen enkät. Samma år beskrev Lena Langlet, chef för sektionen demokrati och styrning vid Sveriges Kommuner och Regioner, kommunernas syn på Iso, som ”ett verktyg från 90-talet” i KM.
På det viset låg Umeå kommuns beslut i enlighet med tidsandan.
– Iso tog mycket tid med de olika kravaktiviteterna, som revision och ledningens genomgång men gav heller inte speciellt mycket värde till kommunen. När man dessutom varit certifierad sedan de tidigare Iso-versionerna har man en lite halvjobbig ryggsäck av överdokumentation.
Men det finns fortfarande några Iso-certifieringar som hängt sig kvar i Västerbottens största tätort. I verksamheterna Arbetsmarknad och integration kvarstår ISO 9001 medan och Fastighet behåller ISO 50001-certifieringen för sitt energiledningssystem.
De är skillnaderna med och utan Iso
Valet att sluta med Iso har lett till att kvalitetsarbetet nu är upp till respektive förvaltning i stället en central styrning på kommunen.
När KM ringer upp kvalitetschefen på kommunen, Malin Ärlebrandt, hänvisar hon därför frågor om kommunens förbättringsarbete till de enskilda förvaltningarna och rekommenderar teknik- och fastighetsförvaltningen.
– Vi pratar sällan om kvalitetsarbete som ”systematiskt kvalitetsarbete” eller ”ständiga förbättringar” utan det är integrerat i hur vi jobbar där medarbetarna känner att de kan påverka mer, vilket har lett till ett större engagemang, säger Ekman.
Däremot jobbar Umeå i mångt och mycket vidare som om de var Iso-certifierade.
– Egentligen är det bara kraven kopplade till Iso-standarden som vi inte gör längre. Den kommunala verksamheten är också lagstyrd där flertal olika kravmoment ska genomföras under året, allt detta har vi i stället inkorporerat i våra planerings- och uppföljningsprocesser enligt Umeå kommuns styrmodell.
Umeå utnämns till bästa kommunen att leva i
”Priserna duggar tätt över Umeå kommun” är en rubrik på Umeå kommuns hemsida från slutet av november förra året. 2024 utnämndes kommunen till ”bäst att leva i” av magasinet Fokus och landar i år på en respektabel tredjeplats. Däribland få kommunen höga betyg i kategorin ”säkerhet”.
– Teknik och fastighetsförvaltningen består av fem väldigt olika verksamheter, men inom exempelvis Gator och parker, samt Fastighet har vi stort fokus på att skapa trivsamma offentliga miljöer och lokaler. Ett exempel är årliga fokusområden som vi kallar ”Stadsdelslyft” där vi genomför åtgärder för ett utpekat område för att öka trivsel och trygghet. Det kan innebära att vi ser över belysning, planteringar, beskärning eller önskade funktioner.
I samma veva som nystarten har förvaltningen också dragit i gång projektet ”Kvalitet 2.0” som syftar till att förbättra kommunens internsystem för att samla all dokumentation på samma digitala plats förvaltningens kvalitetsarbete. Just nu pågår en pilot hos Måltidsservice där intranätet blir ett naturligt nav. Verksamheten har också samlat alla medarbetare för att underlätta tillgången till viktig dokumentation.
– Vi är öppna för att certifiera oss på nytt igen ifall det skulle finnas ett syfte och vinst i det. Men tills vidare jobbar vi med vår nystart och att bli klara med kvalitet 2.0-projektet.
