Röster om reformstormen: ”Känner en oro för likvärdigheten i svensk skola”

Peter Bragner, grundskoledirektör vid Stockholms stad, ger Kvalitetsmagasinet sin syn av reformerna, som han beskriver som en diskursförändring. Den kommer efter drygt 15–20 år av stora förändringar i säkerhetspolitiska läget och digitalisering som han nämner som två saker i sammanhanget.

– Skolan behöver vara i takt med det och behöver därför framtidssäkra sig för att kunna möta de förändringarna som väntar. Framför allt behöver eleverna rustas på ett sätt för framtiden så att de kan möta de utmaningar och möjligheter som framtiden har med sig. Så det finns ett behov av en reformering av ganska stora delar av skolverksamheten.

”Det kommer att påverka deras arbetsmiljö”

I diskussionen om det nya landskapet för skolorna i Sverige, nämns just genomförandetakten av reformerna som en möjligt känslig punkt.

Mats Rosenkvist, expert på skolfrågor som arbetar med att ta fram forskning, menar att mängden reformer som genomförs på samma gång kanske inte varit riktigt genomtänkt.

– Det kommer att påverka deras arbetsmiljö, det kan jag skriva under på. Då är det viktigt att man är tydlig med vad som är viktigast för rektorerna att arbeta med.

Peter Bragner fyller i:

– Det är klart att det är det här som är mest utmanande. Vi ska hinna utbilda personal och det ska finnas systemstöd på nationell nivå för ett nytt betygssystem, nya nationella prov och slutprov som måste taktas över tid.

Känner oro över stressen bland rektorer

Lokalt i Stockholm och i andra större städer tror han att det kommer att gå bra. Mer orolig är han i sådana fall för mindre orter.

– Jag tycker att vi i storstäderna har lyckats förmedla en trygghet i att vi kommer att ta hand om det här och att skolor, rektorer och skolledningar ska ha de bästa förutsättningarna för att hantera det. Däremot tror jag att stressen är större ute i landet.

Där menar han att huvudmän med mindre resurser och färre antal skolor kan få det svårare att hantera en stor informationsmängd. Dessutom kan rekryteringsbehoven som följer i regel vara svårare att klara av jämfört med hur det är i exempelvis Stockholm.

– Det är sådana behov av framförallt kompetensförsörjning vi som storstäder kanske inte har lika svårt att klara av i förhållande till om man sitter i exempelvis Sorsele eller Vilhelmina.

Bland de han har pratat med i Stockholms stad har det funnits en stress över tidsplanen och att det fortfarande råder en osäkerhet kring vad reformerna innebär.

Framförallt känner han en medkänsla för de i mindre kommuner som behöver göra mer på färre för att hålla uppe likvärdighetsprincipen i landets skolor.

– Jag kan känna en viss oro över stressen som finns och framför allt likvärdighetsperspektivet ur ett nationellt perspektiv.