Att bli avskedad innebär att du får gå omedelbart utan lön och ofta på grund av grovt avtalsbrott. Utköp är däremot en överenskommelse mellan arbetsgivaren och medarbetaren där medarbetaren får ett avgångsvederlag för att avsluta anställningen.
Att skylla på någon annan – pengaslukhålet som kan förhindra verklig utveckling
Ledarskap Mellan 2019 till 2025 beräknas notan för samtliga utköp i offentlig sektor ha landat på över miljarden. Men förutom att vara en resursslukare kan överanvändande av utköp leda till verksamheter med sämre kvalitet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Utköp används flitigt när det saknas laglig grund för uppsägning. Vi utmanar myten om att den utköpta har gjort fel. Ofta är det tvärtom: det är engagerade personer som påpekat brister som köps ut för att organisationen tycker att de är besvärliga, berättar Sofia Olsen, beteendevetare och kvalitetssamordnare på Statens institutionsstyrelse, Sis.
Sofia Olsen och organisationskonsulten Katarina Ikonen är författarna bakom boken ”Utköp – priset för att skylla på någon annan”. De blev båda själva utköpta från tidigare anställningar och erfarenheten väckte en känsla av orättvisa.
”Köpte ut de som påtalade problemen”
– Jag upplevde att den arbetsplatsen inte löste arbetsmiljöproblemen utan snarare köpte ut de som påtalade problemen. Sedan fick jag rådet att vara lite tyst om det hela och att det skulle vara karriärsmord att tala om det. Det kändes inte rätt, berättar Sofia Olsen.
Därefter började Sofia Olsen och Katarina Ikonen prata med varandra och upptäckte att de hade flera gemensamma nämnare i sina berättelser. Där väcktes tankarna om en bok.
Det skulle också visa sig vara fler som blivit utköpta som kände igen sig och deras berättelser. De fick sedermera ta plats bland sidorna i deras bok.
Exempelvis skriver de om:
– Inledningsvis i boken möter vi en rektor som vi kallar för Berit. Politiken bestämmer sig om nödvändiga besparingar vilket sedan tas emot dåligt. Då får Berit skulden för missnöjet och blir utköpt av kommunen.
Förutom att situationerna kan bli påfrestande för individerna kan också tillvägagångsättet leda till en tystnadskultur och en sämre kvalitet i verksamheten.
– Vill man jobba med kvaliteten så kan man inte sparka de som påtalar risker. Man missar de strukturella orsakerna och tänker att individer är problemet. Det sänder en signal till resten av medarbetarna som leder till självcensur.
Köpte ut flera personer för samma problem
Sofia Olssen berättar att de i arbetet med boken stött på organisationer som flera gånger valt att köpa ut personer med samma roll över samma problem.
– Går man aldrig till botten med problem så leder det till att problematiken bara kommer komma tillbaka fast med nytt ansikte.
Bortsätt från att den grundläggande problematiken blir kvar så förlorar organisationer både resurser och sakkunskap på det viset.
Mellan 2019 till 2024 beräknar tidningen Chef i fokus att en miljard kronor i offentlig verksamhet lagts på utköp.
Aftonbladets egna undersökning fastslår också att Sveriges kommuner och regioner betalat ut 365 miljoner kronor i utköp mellan den 1 januari 2024 och början av juli 2025
Otydliga roller och bristande ledarskap som trycker ner ”skavet” i verksamheten är också, enligt Sofia Olsen, en grogrund för konflikter som kan leda till utköp snarare för strukturella reformer.
Men hur ska offentlig sektor göra för att komma bort från beteendet med problematiska utköp? Enligt Sofia Olsen måste vi ta bladet från munnen.
– Vi måste börja våga att prata om fenomenet så att personer som hamnar i en sådan här sits vet hur de kan bemöta det och vilka rättigheter och skyldigheter som de har.


