Allt fler skolor börjar mäta undervisningens kvalitet – tio dimensioner ska visa vägen

– Det är en stor förändring att vi nu har lyckats beskriva något som tidigare varit abstrakt, säger han.

Från abstrakt kvalitet till konkreta arbetssätt

USiP bygger på forskning från 160 forskare i 15 länder och erfarenheter från mer än 4 000 systematiska lektionsobservationer i svenska klassrum.

Underlaget beskriver tio dimensioner av undervisningens kvalitet, bland annat lärandemål, lärandemiljö, elevernas delaktighet och lärarens ledarskap.

Tanken är att skolledare och lärare ska kunna observera vad som faktiskt händer under lektionerna och använda samma kriterier när de diskuterar undervisningens styrkor och utvecklingsbehov.

– Det handlar inte om personen, utan om hur man arbetar i sin yrkesroll, säger Mats Rosenkvist.

Han tar arbetet med lärandemål som exempel. Enligt honom är det stor skillnad mellan att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen och vad de förväntas lära sig.

Mats Rosenkvist menar att läraren behöver säkerställa att eleverna förstår syftet med undervisningen. Det kan exempelvis ske genom att ställa frågor under lektionen och låta eleverna reflektera över sitt lärande.

– Eleverna behöver få möjlighet att reflektera över sitt lärande, både vad de har lärt sig och hur själva lärandeprocessen har gått till. Det är ett väldigt framgångsrikt arbetssätt.

Vill göra undervisningen till en del av kvalitetsarbetet

För Mats Rosenkvist är målet att skolorna ska använda observationerna återkommande, inte som enstaka insatser. Då blir det möjligt att följa hur undervisningen förändras över tid och undersöka om utvecklingsarbetet får avsedd effekt.

– Allt fler skolor och kommuner väljer att göra metoden till en del av kvalitetsarbetet varje termin. Det är precis vad vi arbetar för.

Han vill att skolorna ska kunna följa hela kedjan från förändrade arbetssätt i klassrummet till elevernas motivation, närvaro och kunskapsresultat.

– Om vi följer undervisningens kvalitet och ser att den förbättras kan vi sedan undersöka vad som händer med elevernas närvaro, trygghet, studiero och kunskapsutveckling.

Enligt Mats Rosenkvist handlar det också om att skapa en mer likvärdig undervisning. Genom att utgå från konkreta arbetssätt ska skolor kunna utveckla kvaliteten i varje klassrum.

Sex skolor följer utvecklingen över tid

Flera kommuner har börjat använda USiP i sitt systematiska kvalitetsarbete. I Örkelljunga följer samtliga sex grundskolor undervisningens utveckling utifrån de tio dimensionerna sedan höstterminen 2024.

Kommunen ska under tre år undersöka hur förändringar i undervisningen hänger samman med elevernas trygghet, studiero och kunskapsutveckling samt lärarnas arbetsglädje och arbetsbelastning.

Även Strängnäs arbetar systematiskt med metoden. Bland kommuner som på senare tid har börjat använda USiP finns Haninge, Lessebo och Norrtälje.

Parallellt utbildas rektorer och nyckelpersoner i elva kommuner i att genomföra lektionsobservationer och hålla didaktiska samtal med lärare.

Mats Rosenkvist hoppas att arbetet på sikt ska bidra till både bättre elevresultat och en mer attraktiv arbetsmiljö för lärarna.

– Vi vill att lärarna ska vilja stanna i yrket och på sina skolor, eftersom de får möjlighet att utvecklas.