Bättre helhetssyn ger trygghet för patienten

Inom Stockholms läns landsting finns det idag 28 olika journalsystem. Många av dem kan överhuvudtaget inte kommunicera med varandra. En patient som besökt flera olika vårdinrättningar och specialistmottagningar kan alltså i värsta fall ha över 20 olika journaler och besöker hon vårdcentralen i något ärende är det inte alls säkert att läkaren där har tillgång till alla uppgifter.

Konsekvensen blir att patienten själv måste hålla kolla på sin sjukdomshistoria och aktuella mediciner, och läkaren har svårt att få en överblick över patientens situation. Något som kan få allvarliga följder.

Bättre vårdkvalitet

– Vi uppskattar att mellan tio och femton procent av alla som behandlas inom sjukvården idag gör det för att de har felbehandlats på grund av att känd information inte varit tillgänglig, säger Ulf Jacobsson, IT-direktör på Stockholms läns landsting.

Han berättar om en situation där ett barn drabbats av en svår allergi. De anhöriga visste att barnet var allergisk mot en av de vanligaste medicinerna, men kom inte ihåg vilken. Problemet var bara att den aktuella vårdcentralen som satt inne med uppgifterna var stängd.

– Här hade ett system med en patient, en journal löst problemet, säger Ulf Jacobsson som också ser andra möjligheter med att förbättra vårdkvaliteten med ett digitalt system. Det blir exempelvis lättare att följa upp och utvärdera effekter och resultat av olika behandlingmetoder både på lång och kort sikt. Dessutom kan resurser och fördelning av vårdansvar användas mer effektivt.

Digert översättningsarbete

På många håll i Sverige pågår liknande projekt med enhetliga journalsystem. Det som är speciellt med Stockholm är att det är ett stort landsting där det vuxit fram många olika journalsystem. Att maka samman dessa till ett gemensamt är ett digert arbete, eftersom systemen ofta ser väldigt olika ut. Vissa system är systematiskt upplagda medan andra liknar vanliga ordbehandlingssystem där läkaren fritt skriver in uppgifterna.

Dessutom finns det olika sätt att beskriva vårdens innehåll. Siffran 1 kan i ett journalsystem betyda att patienten har fått en remiss. I ett annat system kan 1 betyda att patienten har kommit från öppenvården.

– Arbetet med att översätta beskrivningssystemen så att alla fakta kan samlas i en gemensam databas blir omfattande, säger Ulf Jacobsson, men konstaterar samtidigt att det största arbetet handlar om att sprida information ute i organisationen om vad som håller på att hända. Han förklarar att det finns en viss oro för att storskaligheten ska ta ifrån de mindre vårdinrättningarna den lokala friheten och att patientens integritetsskydd ska försämras när alla kan få tillgång till allt om patienten.

Tryggheten viktigast

– Jag tror att en gemensam samordning av systemen gör att vi kan erbjuda bättre reservsystem även på lokal nivå och att kapaciteten och tillgängligheten förbättras med storskaligheten. Men vi ser tryggheten för patienten som det viktigaste och främsta syftet med projektet, och då är detta rätt väg att gå, förklarar Ulf Jacobsson.

Integriteten då? Enligt Ulf Jacobsson kan det nya systemet erbjuda patienterna ett bättre personligt skydd än tidigare.

– Det kommer att synas vilka som har varit inne och läst i journalen och så småningom kommer även patienterna själva att via internet kunna gå in och läsa sina journaler och se vilka som tittat på dem. De är de säkraste revisorer vi kan ha, konstaterar Ulf Jacobsson.